Frugalism

Vi fokuserar här på bloggen att tillsammans få ner våra kostnader och slöseri på resurser. Vi jobbar på att effektivisera dom tre stora kostnaderna, boende, mat och transport, men vi jobbar också på de mindre kostnaderna som el eller alkohol. Men att kunna leva på avkastning kräver flera miljoner, kommer vi någonsin att lyckas?

Jag förstår att det kan vara svårt att se hur att du byter försäkringsbolag eller elavtal kan leda till ekonomisk frihet och vara värd miljoner, men det är faktiskt primärt perceptionsfel hos oss. Man tror att det krävs ett lotteri eller att man ärver en rik släkting alternativt blir någon börs-vd som kanske kan knega sig rik. Samtidigt så käkar vi lunch ute varje dag och spenderar massvis med pengar på onödiga prylar. 

Det handlar om attityd.

Det handlar om att förstå värdet av pengar. Hundra kronor kanske inte känns värda speciellt mycket för många idag, men med hundra kronor kan du hålla dig mätt i en vecka om det krävs. Du kan förbruka mängder med vatten för hundra kronor. Transportera dig en sträcka för hundra kronor. Att hundralappen kan åstadkomma detta måste få dig att respektera den. I det vi försöker bygga här är den essentiell och inget man röker upp eller kissar ut. 

För gemene svensk flyger hundralapparna ut från kontot. Tänk dig istället om du kan ta beslutet tio gånger i veckan att låta hundralappen stanna på kontot istället. Mycket kan göra automatiskt, som att välja bättre försäkring eller elavtal eller effektivisera rullande kostnader generellt, sluta äta lunch ute på jobbet, då får nästan alla hundralappar stanna kvar bara på dessa ändringar. 

De en stor del av de människor som inte sparar något spenderar ofta pengarna på skräp oavsett. Inget får dom för det, mer än sämre hälsa på grund av hämtmat, cigaretter eller liknande. Psykiskt får dom det jobbigare då ekonomin går åt skogen. Och när pengarna är slut har man INGET av värde och man vet knappt hur det gick till. 

Sen finns det alltid några som tycker man inte ”lever livet” om man inte spenderar. De inser dock aldrig att i en sparares liv finns mycket mer utrymme att lyxa till det på ett helt annat sätt när man känner för det. Till slut blir vår lyx, deras fantasi. 

Senaste året har jag sagt till mig själv att jag ska bli händigare. Mycket för jag känner jag vill lära mig smarta sätt och klara mig lättare själv. Alla kan vi inte vara födda till att bygga ett hus eller renovera badrum, men förvånansvärt många skulle vilja göra detta någon gång i sin livstid. Känslan av att ha åstadkommit något rent praktiskt med händerna ger också en svarslagen känsla som jag tidigare sällan fick. 

Det kan vara saker som att byta däcken själv eller laga punkan på cykeln. Men man kan också ta det längre, genom att lära sig mer på nätet. Jag har själv gjort enklaste elinstallationerna och lärt mig hur man får bort den värsta odören från skor enkelt. Händig är egentligen inte kopplat med att konstruera något fysiskt utan det handlar mer om att vara praktisk, duktig, flink och bekväm – och det kan appliceras på massa saker som sparar dig pengar varje månad.

En stor inspirationskälla till detta är nätet som sagt. Forumet Reddit med sina ”under-subs” r/lifehacks, r/frugal m.fl har massvis med jäkligt klipska människor som besöker detta forum. Varje dag lär jag mig något nytt, enkelt och fantastiskt smart. Som i helgen, när jag var en heldag på stranden, så frös jag in två 1,5 liters vattenflaskor under natten. Sedan hade vi inte bara kallt vatten fortfarande vid 19.00 på kvällen, utan flaskorna kylde även den medhavda maten. Tidigare har jag bara plockat med mig antingen kran-kallt vatten eller kylskåpskallt. Ett enkelt exempel men ni förstår typen av ”händiga” lösningar som finns och gör livet enklare. 

Detta gör ju också att du kontinuerligt slipper utgifter. Det kanske inte passar alla att renovera köket själv för att spara pengar, men du kan börja lätt med att byta däck på bilen själv eller laga god mat med enkla råvaror. Köp begagnade möbler och måla, byt handtag eller vad som! Händighet finns överallt att hämta, sök och du skall finna!

Ett förenklat mål, som genomsyrar bloggen, är att tillsammans kunna jobba mot att leva på mindre pengar än dom flesta. Men hur mycket mindre? Och leva på mycket mindre än vem och vilket snitt?

En optimal situation i vårt hem är att vi klarar att spara 40-50% på en månad. Då kommer ingen kostnad som vi inte räknat med, så säg att snittet är 40%. Vi bor då i landets dyraste stad, vi bor i en relativt stor lägenhet om man jämför med en demografi som liknar oss två som bor i lägenheten. Jag personligen lever såhär nu per default, jag känner aldrig att jag behöver göra avkall på något. Det vi primärt gjort för att nå sparkvoten är mer eller mindre effektiviserat det mesta som går. Vi förbrukar 1/3 mindre el än genomsnittet på vår kvadrat, egentligen enbart genom att byta glödlampor mot LED och vara försiktiga med torktumlaren. Jag gör en solid utredning när något ska handlas, vare sig det är försäkringar eller veckans matvaror. Det är typ det.

Det är också viktigt att inse att du påverkar ju hur mycket du ”lever” för, du väljer ju själv din livsstil. Och det i sin tur påverkar hur mycket du behöver jobba för att bibehålla livsstilen. För att ge ett simpelt räkneexempel, så om du idag sparar noll kronor men istället börjar spara 75% av din lön, samtidigt som du spenderar 75% mindre än tidigare, så har du köpt dig i runda slängar tre års frihet med dessa pengar investerade till historiskt genomsnittlig avkastning.

Du kan se statistik här från SCB på vad svenskarna bränner sina pengar på:

https://www.cuponation.se/insikt/konsumtion-sverige

Din hemläxa får bli att radikalt dra ner på eller helt eliminera tre kategorier! Släng alkoholfria drycker, cigaretter och halvera alkoholen, så kommer du ha pengar över för en mycket ljus och finansiellt säker framtid!

Något jag länge funderat på är att investera i ett boende där delar av boendet kan hyras ut. Det är primärt ett flerfamiljshus (tänk 2-3 lägenheter) som jag har i tankarna. Min tanke har varit att det alltid finns bra möjligheter för att tjäna pengar på detta, om än det kräver med ”hands on” jobb än t.ex investeringar på börsen. 

Att vara hyresvärd har blivit hetare på senare år. Vissa regler har lättats på och du kan lättare ta marknadshyra än för ett par decennier sedan. I huvudstaden har du extrema hyror, som trots höga priser för själva köpet ger en bra avkastning. 

Det mesta handlar dock om läge och standard. Ju bättre läge och ju högre standard, ju mer kan du ta betalt och ju mer kvalificerade hyresgäster kan du få. Och standarden brukar oftast löna sig att höja, då du kan höja hyran mer än vad renoveringen kostar per månad inbakad i ditt bolån. Ett enkelt sätt att öka kassaflödet för investeringen.

Min personliga tanke är dock att gå tillbaka till rötterna. Där jag är uppvuxen kostar ett flerfamiljshus 3-4 miljoner. Det kan då inbringa 250.000:- i intäkter (ifall tre lägenheter hyrs ut) vilket vid en investering på 3,5 miljoner i snitt får anses över genomsnittlig avkastning med marginal. En tumregel att använda är att intäkterna per år x 20 får inte överstiga inköpspriset på fastigheten för att den ska vara lönsam. Dessutom är själva kassaflödet från hyran relativt konjunkturokänsligt i områden som folk vill bo i, även om din fastighet temporärt kan ta en värdeminskning, då folk tenderar att hyra mer i lågkonjunktur pga. uppsägningar m.m.

Utöver detta så tror jag på hyresvärdsrollen då vi ett tag framöver kommer ha stora grupper i samhället som är köpsvaga. Dessa kommer då behöva hyra ”snittlägenheten” i sin stad vilka det inte finns alltför många av, iallafall inte där jag är intresserad av att köpa något. 

Jag har gjort kalkylerna flera gånger och på en fastighet som ovan efter lån med amortering, skatter, pengar till underhåll är tagna från intäkten, så bör man kunna ha 5-8000:- i fickan, varje månad!

För er som är intresserade, så finns det ett väldigt bra räkneexempel som Jan Bolmesson skrivit här:

Räkna på en hyresfastighet

 

Torktumlare är ett påfund. Man bygger en maskin som suger in luft, värmer den med extrema mängder energi, och sedan spottar maskinen ut luften igen. En verkligt ineffektiv produkt enligt mig. 

Här hemma är det dock relativt delat mellan oss gällande torktumlarens vara och icke vara. Min sambo använder torktumlaren då och då, vilket jag inte alls gör. Inte nog med att det kostar 5-6khw per tvätt man torkar, runt lika mycket i kronor, bara för elen, utan denna maskin sliter ju ut dina kläder snabbare också! Lägg på att du lär få reparera den för 1000-1500 en gång på 5 år. 

Så att lufttorka kläderna är väl alltid att föredra? Har man möjlighet är tvättlina grymt, kanske om man bor i hus. För lägenheter finns det utmärkta anläggningar för att hänga tvätt inomhus. Ställ upp ställningen i toaletten, vardagsrummet eller sovrummet. Du hittar dessa på typ Rusta, Ikea eller liknande och de brukar ligga runt 200:-. Det krävs inte många maskiner innan den investeringen genererar positiv avkastning. Varje tvätt du hänger på denna sparar dig minst 5:- i bara el, för att inte räkna på slitage och reparationer och annan huvudvärk. Och vår planet kommer tacka dig!

Jag har läst dom flesta stora bloggarna om ämnet och spenderat många kvällar på Reddit gällande att sluta sitt kontorsjobb. Grymt intressanta inlägg från några personer i situationer som få får möjlighet att uppleva. 

Nyckelinformationen som jag lyckats utläsa från mängder av personers resor genom arbetslivet är intressant. Som t.ex att karriär och ”politik” korrelerar mer ju högre du klättrar. Ett målande exempel är en VD för ett börsbolag gör katastrofala val och sänker bolaget, men trots sparken där, landar personen ett nytt, lika bra betalt, jobb bara några månader senare! 

Annat som människor i FIRE (Financial Indepence to Retire Early) position upplever är att man fegat ur karriärsracet. 

Jag tror alla ibland tappar motivationen för sitt jobb. Man kan vara pressad eller uttråkad. Jag tror likaså att det finns bra perioder också, när man presterat bra och fått cred för det. Min upplevelse är iallafall att hur nöjd man är på jobbet kan variera med korta intervall. Det varierar också vart man är då en svettig dammig industrilokal med tunga lyft är ett gulag i jämförelse med ett större börsbolags huvudkontor i Kista eller Solna. Men människan vänjer sig snabbt, både i helvetet och i himlen. Lyxen på huvudkontoret bleknar snabbt då man inte kan behålla känslan längre än ett par månader normalt sett. 

Om man tar några steg utanför boxen av marinblåa kavajer och helt okej löner, så inser man ändå att det lilla kugghjulet man är i maskineriet enkelt byts ut mot nästa person. Seniora chefer glider omkring nöjda med okej resultat, eller gör katastrofala val för att spara in pengar de två åren de själva gör karriär på bolaget. 

Detta måste man förstå: På stora miljardbolag så strävar man inte det bästa resultatet. Ofta mäts man på vissa nyckeltal och gör allt för att nå dessa. Ibland är det skrattretande då man förstör affärer på ett håll medan man plockar kunderna på sitt håll. Det människorna där strävar efter är egentligen den lönespecifikationen som gör att de kan bibehålla den livsstil som lönespecifikationen ger. Man är beroende av dessa helt enkelt under en längre period.

Så kontorsjobbet är något man får ta en period för att kunna komma till en tid då man inte längre är beroende av det. Under tiden ska ni passa på att testa nya och inte vara rädda för att hoppa runt, det har jag själv gjort. Sitt inte kvar miserabel utan aktivera dig, sök nytt och utvecklas. Då ditt arbetsliv är begränsat på grund av vår kommande finansiella situation, så måste du ta chansen!

 

Det sista året har jag nästan uteslutande ätit matlådor på jobbet. Dessa preppas på söndagen innan arbetsveckan. Det är skönt och slipper också stressen i veckan för vad lunchen ska bestå av. Utöver detta blir det några extra tallrikar som kan ätas till middag. 

Men jag ser ofta mina kollegor köpa färdigrätter eller systematiserat käka ute. Speciellt käka ute funkar inte med vår livsstil. Du behöver säkert ta 60min lunch då, när du istället kunde tagit 30min och kommit iväg en halvtimme tidigare. Och sedan kostnaden..

En lunch ute i Sthlm city där jag jobbar, kostar mellan 90-120:-. Låt oss säga 100:- för enkelhetens skull. Det är brutalt för en måltid, som inte är något speciellt egentligen, för hur många luncher minns du? Nej precis vad jag trodde. Ibland kanske man t.o.m köper frukost innan jobbet, eller köper ett mellanmål efter jobbet om man ska träna. För andra måltider än lunch, så rekommenderar jag att ha lite ”energi” i ditt skåp på jobbet. T.ex nötter är perfekt, mättar tillräckligt och innehåller massa nyttigheter för kroppen. Även bars (om än inte lite ekonomiskt) köpta i storpack från typ Matsmart eller liknande, kan vara bra innan träningen. Dextrosol eller liknande funkar också. Du kommer orka mer, vara mer skärpt efter en näve cashewnötter och göra ett bättre jobb!

Den ekonomiska vinningen på att gå från utelunch till låda, räknat på 100:- mot 20:- dvs 80kr per måltid investerade till 7% avkastning, är cirka 285.000 på en 10-års period. Räknat på ett helt arbetsliv är det väldigt mycket pengar, men ett helt arbetsliv lär vi aldrig uppleva med våran matlåde-portfölj!

Det är mycket snack nu om prisökningen på olja och då också prisökningen på våra drivmedel. Ofta kombinerat med att man tar död på landsbygden med mer skatt på drivmedel. Klassisk stan vs. landet diskussion. Det är också svårt att landa diskussionen i något vettigt, som passar majoriteten. Enligt mig så tror jag detta beror på att vi alltför länge byggt vår vardag runt bilen, och att många människors livsstil idag utmanar detta.

Hur ska man annars pendla till jobbet, skjutsa efter skolan, åka snabbt till affären och köpa mjölk eller skjutsa runt verktyg som hantverkare?

Den genomsnittliga bilen åker 1211 mil per år i Sverige med 2017 års siffra. Utan tvekan 12-15.000:- per år för den genomsnittlige föraren som går ut genom avgasröret. Antagligen det dubbla för en familj med barn som ska skjutsas, eller som kör en andra bil. Och det är bara bränslet, lägg på värdeminskning, försäkring, service och annat. Den ärliga kostnaden hamnar troligen på flera gånger mer än den initiala siffran. 

Idag har vi drivmedelspriser runt 16:- per liter. Visst är det brutalt? Man minns när man var barn och bensinen var under 10:an. The golden years. Fast var det så mycket billigare? Jag tror ärligt talat inte det. Min familj körde både Volvo, Ford och Mazda mellan 1985-2000. Så länge jag minns var dessa så effektiva att de utan problem förbrukade runt 1 liter milen. Min bil idag, en från VAG koncernen, har officiellt 0,49 i blandad förbrukning (även om den snittar 0,6 i verkligheten). Och idag har du nyare bilar som ligger mellan 0,3-0,4 i förbrukning). Lägg till lite inflation både på priser och löner, så anser jag det billigare att åka idag än säg 1999. För att inte tala om att man idag kan köpa fabriksnya bilar för 100.000. 

Men ett högt drivmedelpris är på många sätt bra. Alternativkostnaden till att ”transportera sig” på andra sätt minskar. Vi köper elbilar, vi cyklar mer, transportera hade effektiviserats och vi antagligen behållit mer pengar som oljebolagen annars hade tagit. Vi hade suttit i mindre bilköer och staten hade behövt underhålla vägarna mindre.

Vårt mål måste vara att bli mindre bilberoende, äga en modern (dvs en bil som drar 0,3-0,4 alternativt har andra drivmedel än fossila) och använda cykel och benen oftare. Det tror jag inte blir några problem!

Nu har vi pratat en del om börsen, investeringar m.m och jag hoppas ni har etablerat 7% avkastningen inte bara från denna blogg men genom att kritiskt granska mina fakta med andra källor. I förra inlägget berättade jag också att börsen är volatil och går upp och ner på kortare sikt (kortare sikt är då <10 år). Värdepapper på börsen, dvs aktier och fonder, är dock ändå det vettigaste valet i relation till risk/reward. 

Men en del pengar behöver vi veta finns där för regnigare dagar eller om du behöver spara ihop till en handpenning på ett hus som tar tre år att få ihop. Vi kan då inte vara beroende av att träffa rätt i börscykeln. 

De alternativ vi har för sådana pengar är då bankkonto eller någon form av räntepapper med låg risk. Varken det ena eller det andra ger någon större avkastning, kanske runt 1% på sparkonto om du låser 1-2 år, eller en räntefond som t.ex Spiltan Räntefond som gett 2% historiskt. Ett annat alternativ är också att betala av dyrare lån vilket är en twist på hela situationen. Det passar om du har ett t.ex ett billån på 4% och sparar till en insats med 1% avkastning, du kan då låna upp de extra pengarna istället till en lägre ränta än vad billånet kostar. 

Jag personligen försöker varva fonder, aktier i utdelningsbolag och cash i en 30-60-10 mix. Cashen kan användas som en kudde om något händer, t.ex att jag blir av med jobbet, eller som en boost vid en rea på börsen. 

Kom ihåg när du minskar dina utgifter, ju snabbare sparar du ihop kapital, och ju mindre behöver du tänka på att spara. En del av er redan frälsta kan säkert betala en ny bil kontant medan andra behöver spara flera månader för ett nytt kylskåp, trots att ni haft samma lönenivåer. Denna typ av frihet är vad som gör denna bloggen värd att skriva!