Frugalism

Jag är just nu i en period i livet där det går åt mer pengar än på länge. För cirka ett år sedan så var allt optimerat. Nu ser det annorlunda ut och det blir färre matlådor till jobbet. Elen kostar 100 öre per kWh (nåja, inte gigantiska summor). Börsen har gått bra sista tiden men det betyder också att det blir dyrare att handla.

Egentligen så kan jag inte klaga, jag har det bättre än den absoluta majoriteten på planeten. Men ibland så springer man på skräpartiklar om hur programledarna på TV inte klarar sig i januari, eller att ett par i 50-60 års åldern fick åtta miljoner för sin villa istället för nio som dom ägt i 20 år och betalt 1,5 för. Media har börjat med sådana här skitartiklar mer och mer.

Många av dessa människor drar in mer än en miljon per år, programledarna alltså. När diskussionen handlar om att dom inte klarar av januari, då blir man nästan förbannad ärligt talat, när det finns människor som går hungriga på riktigt.

Men så verkar många människor tänka idag, att de knappt klarar sig. Många jag känner tjänar långt över medel men klagar på räntor och elpriser. Vi satsar ju på att leva på en lön i vårt hushåll varje månad, men inte klagar vi som många andra, hur kommer det sig?

Ena sidans argumentation är ju uppenbarligen galen. Mat, resa, kläder och andra varor i vår vardag är billigare idag än någonsin tidigare. Inflationsjusterat, så har priserna på denna typen av varor gått ner. Det är grymt för oss i sig, eftersom det då knappast varit billigare att leva än vad det är nu. Å andra sidan, så har marknadsföringen utvecklats snabbare. Ovanpå det, så har de allra rikaste också blivit ännu rikare. Det har också blivit mer okej att leva lyxigt och spendera, vilket sätter ett exempel för de icke-så-rika-men-som-ändå-skulle-vilja-vara-det. Därför ser vi idag tonåringar med jackor och mobiler (läs sällanköpsvaror) för 10000kr vilket inte existerade för bara 20 år sedan.

Så när du läser att det är dyrt att leva idag, så är det i många fall ett mått på hur pass bra marknadsföringen funkar i dagens samhälle, och inte att kostnaderna för det nödvändiga i livet ökat.

Ni som varit med här ett tag vet att jag letat efter ett flerfamiljshus att investera i för att sedan hyra ut 2-3 lägenheter. Det har gått sådär, mest på grund av dessa blir dyra och på papper inte speciellt lönsamma samt att husen har varit eftersatta gällande standard/renoveringar.

Mycket av de pengar som jag skulle använt för detta hus hade kommit från lån på det huset och på nuvarande boende. Men hur går det ihop med inlägget ett par inlägg tillbaka gällande min försiktiga inställning mot lån?

Matematiskt så är ovanstående affär en lönsam sådan, även om det ger en ökad risk då eventuella ”sämre tider” inträffar. Psykologiskt så är det tufft att belåna sig mer, även om det inte hade inneburit ett ”maxande” av lån på de tillgångar som i sådana fall funnits. Lågränteläget som vi har just nu kan vara mycket, men det kan också vara ett verktyg för avkastning på ”säkrare” investeringar.

Som privatpersoner har vi ett avdrag på den ränta vi betalar på ett bolån på 30%. I någon smart utvald bolagsform (för uthyrning av bostäder så finns flera möjliga som alla har sina för- och nackdelar), så är all faktiskt all räntekostnad avdragsgill på intäkterna av boendet. En ytterst signifikant faktor till att en sådan investering kan bli en bra affär.

Alternativet att inte belåna en redan belånad tillgång är att betala kontant. Det hade varit bäst enligt mig, men det hade bundit upp alldeles för mycket pengar och framförallt så har jag inte några sådana pengar.

Så jag sitter här nu och tvekar kring hur jag ska lösa detta och få till en lönsam affär. Teorin känns klar, men praktiken är långt ifrån klar. Är det kanske ens rätt tillfälle att göra en sådan affär nu? Ska jag skrota min idé helt och hållet? Husen som jag kikat på har gått upp i snitt 25% och då var dessa inte billiga från början. Stora uppfräschningar hade behövts göras med badrum från 80-talet och kök från samma period. Då drar det iväg snabbt.

Om någon av er lyckats med en lönsam affär så berätta gärna om detta i kommentarsfältet, inspiration mottages tacksamt!

Det är söndag kväll och helgen är snart över. Det har varit en bra helg, jag och min fru har umgåtts mest men vi hann också med en träff och lunch med hennes mormor. Jag har också hunnit läsa en del och lyssnat på lite podcasts. Idag hann jag med att sätta upp några tavlor och jobba lite med mitt ”riktiga” jobb.

Jag är redo för att varva ner i soffan med några avsnitt Mad Men som vi nyligen börjat snurra här hemma. Trots en bra helg, så börjar tanken på att imorgon är måndag börja gnaga mig inifrån. Eftersom vi har jobb och scheman att följa där så är söndagen för många ångestladdade. Hade jag varit ekonomiskt fri så tror jag måndagen hade varit som vilken annan dag som helst efter lite rehabilitering. Lite jobb, lite träning och lite fritid – som det borde vara.

För just schemat, eller rutinen, att göra något åtta timmar per dag i flera år i sträck är mer än ofta inte speciellt uppfyllande för en människa. Vi känner nog alla igen oss i tanken ”tänk dig göra det här resten av livet”. Och så blir det för de flesta människor förr eller senare.

När detta sker så börjar vi jobba hårt på att ta oss ur det. Men det är ofta svårt. Man har å ena sidan en livsstil och lån att bära så man behöver lönen, men å andra sidan kan man potentiellt hata sitt jobb vilket påverkar både dig och din omgivning negativt. Du ser inget alternativ än att köra på ett tag till.

Med mer planering hade du antagligen blivit motiverad att våga testa nya saker och lämna din fasta anställning för en provanställning. Med pengar på banken och en kontinuerlig insamling av kunskap och färdigheter hade du stärkt dig på alla sätt. Du hade ökat din frihet dramatiskt.

En ekonomiskt fri person hade aldrig funnit sig i att sitta vid ett skrivbord och svara på meningslösa mail eller andra uppgifter på ett jobb man inte vill vara på. Nej, personen hade antagligen jobbat med precis vad den vill. Eller inget alls. Eller bara ibland. Eller 60 timmar i veckan. Det blir upp till en själv, på ens egna premisser.

Motpolen till detta koncept är personer som säger att dom kommer alltid jobba med jobb X för dom älskar sitt jobb. Så spara och investera behöver inte dessa personer göra. Inlåsningseffekten av att älska sitt jobb är brutal och bör tas på allvar. Det är inte helt ovanligt att känslan att älska är temporär, så man bör ha en plan B.

För min egen del så har jag ett nytt jobb nu där jag är provanställd. Det vågade jag ta för jag känner mig säker i att jag skulle kunna klara av att mista detta jobb. Jag tröttnade på mitt föregående och det motiverade mig att hitta ett nytt istället för att sänka mig. Och jag trivs, efter ett par veckor så känns det bra och området intresserar mig. Hur länge? Vem vet. Men i och med våra aktiviteter och koncept vi applicerar och som jag avhandlar i bloggen, så kan jag byta jobb igen om jag vill, egentligen när jag vill.

Det kommer du också kunna, om du inte redan kan det.

Det är fredag, och arbetsveckan är för många över. Börsen har haft bland sina bäst januarimånader någonsin. Själv så är jag inne på första perioden på ett nytt jobb så för mig blir det en del arbete på söndag för att försöka minska stressen som att vara ny på en arbetsplats innebär. Men trots det så kan man göra det på en behagligare nivå hemifrån en söndag och ändå kunna vila en del.

För vila måste vi. En ekonomisk frihet för de flesta av oss på andra halvan av livet innebär att vi måste ta hand om oss för att ha gott om tid att använda friheten. Utan en kropp och sinne i balans så kan vi inte fungera och må bra. Jag vill passa på och tipsa om en bok jag fick nys om som släpptes nyligen på svenska som är en kombinerad fysisk- och mental självhjälpsbok. Författaren är en brittisk läkare som menar på att moderna sjukdomar idag är 80% dåliga levnadsvanor och 20% ”faktiska” sjukdomar. Jag talar om boken Hälsobalansen av Rangan Chatterjee. Jag har lyssnat på några klipp med honom på Youtube och han verkar veta vad han pratar om, och på ett sätt som jag kunde relatera till som jag sällan känner.

Därför ska jag sätta tänderna i denna bok i helgen och vill dela med mig av detta till er. Och nej, jag får inget betalt för att rekommendera boken, men ser gärna att vi alla mår och känner oss bra!

Trevlig helg!

Jag ser ett stort inflöde av nya läsare de senaste dagarna, kul att ni hittat hit! Välkomna in i värmen!

Jag vill också passa på att tacka bloggparet bakom Ibland gör man rätt (https://iblandgormanratt.blogspot.com) för ni tyckte Frugalism.se var så pass bra att ni länkar hit!

Se till att hänga på deras resa också, tillsammans blir vi starkare!

För att vara en blogg om ekonomisk frihet så talar jag sällan om krediter och lån. Jag har fått en uppväxt där man flytt detta som pesten och det har etsat sig fast för alltid troligen, även om jag kan mer ekonomi och förstår alternativkostnad bättre än mina närmaste. Men för många som inte fått med sig det, så kan det perspektivet vara svårt att se. 

Jag lånade knappt ut pengar som barn till kompisar. Tyckte alltid det var jobbigt och satt och funderade på om jag skull få tillbaka pengarna i tid. Och många gånger, inte bara som barn, så betalar människor inte tillbaka i tid. Man glömmer eller nonchalerar. Läxan här var att människor har väldigt olika perspektiv på just lån och krediter. Och det är mer relevant nu än någonsin. Med låga räntor så kan man få tag på pengar enklare än någonsin. 

Nu är min åsikt min egna och baserad både på kalkyler men också på hur jag psykologiskt uppfattar belåning, men sanningen är att jag gillar det inte speciellt. Egentligen så tycker jag att lån bara är ok vid bostadsköp, CSN för att vidareutbilda sig eller investeringar. Har du andra lån än dessa, så borde alla pengar som faller i nöjes- eller andra liknande budgetkategorier allokeras till att betala dessa skulder. Oroa dig inte, det kommer finnas tid för nöjen vid ett senare tillfälle, tro mig. Öka gradvis inbetalningar mot sådana lån genom att inte köpa frukost på 7-eleven eller genom att ta med matlåda till jobbet, enklare lösningar som trots deras simpla natur kan göra underverk på dina skulder.

Ingen skuld är heller för stor att ta sig an. 200.000 kan låta mycket när man jämför med kostnader i sin vardag, men i vår resa på ekonomisk frihet ska detta inte skrämma dig att tänka att det är oövervinnligt. Med hårt sparande och den exponentiella effekten som ränta på ränta ger på dina investerade pengar blir 200.000 snabbare än du tror inga problem. När man greppar detta så har man kommit en lång bit och längre än de flesta människor. 

Så försök att anamma en ”nolltolerans” till dyrare krediter och krossa dom du eventuellt har. Använd pengarna till att låta dom jobba för dig på börsen t.ex. Lär dig att spara ihop till dina (få) köp. Den hårda vägen. Det är så mycket mer givande.

 

Konceptet ekonomisk frihet även för människor som tjänar ”normalare” löner, dvs någonstans median eller snäppet över, har verkligen börjat få fäste i Sverige den senaste tiden. Jag ser på Nyhetsmorgon intervjuer med människor, även icke-bloggare, som lämnat ekorrhjulet efter några års hårt sparande. Jag tycker mig se på DI stående artiklar om ämnet.

Jag har alltid till någon mån sparat, men det var sent jag fick upp ögonen för att spara till ekonomisk frihet. Det jag visste var att jag var tvungen att spendera mindre än vad jag fick in. 

Under åren har jag blivit kunnigare i och med mängder av tid spenderad på att läsa och ta in information på ämnet. Läst böcker om investeringar, självlärt mig enklare sysslor som man tidigare kanske behövt hjälp med av ett proffs. Och under resans gång, så började kunskapen och pengarna korrelera mer än vad man kunde tro. Min första lägenhet jag köpte, den var en opolerad diamant ur perspektivet att allt dyrt var i bra skick (kök, badrum). Men ungarna som bott i ena rummet hade målat på väggarna, taket behövde målas och golvet slipas. Med lite hjälp från släktingar, och runt 10.000kr spenderat på material och liknande, så blev lägenheten som ny. Efter tre år så såldes den med en värdeökning på 95%.

Detta var till stor del på grund av bostadsmarknaden, även om vi gjort lägenheten i toppskick. Det gav en ekonomisk boost som antagligen satt standarden för resten av livet. Pengar som går till att köpa sig ett friare liv. Nu är priserna på bostäder i Stockholm påväg neråt. Booli säger att vårt hem tappat cirka 10%. Och så är det, allt som går upp går också ner, iallafall temporärt. Jag är dock säker på att förr eller senare så återhämtar sig bostadsmarknaden. Bara med 2% inflation så blir boendet (lånet) billigare på ett sätt. Nu kanske inte alla planerar bo 20 år i samma boende för att invänta inflationens effekt, men ni förstår min poäng. 

Flexibilitet är nyckel för ekonomisk frihet. Jag kan inte låsa in mig och vara beroende av inflation eller en bostadsmarknad som går i taket. Både att du som människa är eller blir flexibel i form av kontinuerligt kunskapsförvärv, men också livsstil. Ett bra sparkapital och möjlighet att lätt kunna dra åt svångremmen utan att haverera sitt liv tar dig långt. Worst case scenario här är två  it-konsulter som bor ihop i Sthlm city, har 4-5 miljoner i lån efter att ha gjort en miljon i vinst på föregående boende. Recession och ökade räntor inträffar. Inga konsultuppdrag finns för tillfället. De har levt flashigt med dyra prylar, käkat all mat ute och rest långväga och har för sina löner väldigt lite besparingar. Här vill vi aldrig hamna. 

Så min kontenta är att ekonomisk frihet ÄR absolut ingen fluga och möjlig för många. Genom att vara flexibel, både som person och i sin livsstil, så är allt möjligt. Och ju hårdare ni jobbar mot det, ju flexiblare kommer ni automatiskt bli på vägen. 

Det händer en hel del nu i Mr Frugalism’s vardag. Första veckan på nya jobbet klarades av och det kändes bra att vara på plats. Teamet är bra och kollegorna verkar trevliga. Det är en mjukstart med progressiv utökning av ansvar och uppgifter vilket från min sida är mycket uppskattat. Sällan så har jag fått så många frågor om det går bra, för snabbt eller liknande. Utan att gå för djupt in på ämnet, så är det en projektledarroll inom finans/IT på ett up-and-coming bolag i en modern bransch i Sthlm. Det ger ett utökat tillskott i kassan (som de flesta jobb när man byter) men här är det högre levnadskostnader i form av många uteluncher m.m. Dock så saknar jag inte att planera matlådor och handla samt laga dessa så jag är tudelad till denna extra kostnad. 

I fredags handlades också månadens värdepapper och det blev lite SCA, Investor och Skanska. Skanska är hårt ansatt iom rädsla för hela branschen, så har köpt en del sista året. Jag tycker mig se att Skanska plockar sjukt mycket order, och även många prestigeprojekt. PE 19 är lite i överkant kanske, men direktavkastningen är över 5%. 

SCA gick från 100+kr till under 70kr på bara ett par månader och har nu återhämtat sig lite. Jag har köpt på mig SCA nästan varje månad sen dess vilket har lönat sig bra. Alltid relativt högt värderat, speciellt med tanke på vad dagens SCA är för något (tänker här på skogsförvaltningen).

Investor fortsätter ticka på med bra substansrabatt. I veckan kom också senaste rapporten som mottogs relativt ljummet. Ökad utdelning från 12 till 13kr. Investor är det enskilt största innehavet som jag äger.

Nu tjuter tvättmaskinen att den är klar så jag önskar er alla en skön söndagskväll!

Äntligen återhämtat mig efter en veckas influensa. Jäkligt segt att ligga sjuk hemma, men så är det ibland. Har haft gott om tid att mangla allt skräp-content på Netflix och druckit säkert 50 liter té.

Men nu är jag taggad på löning och månadens köp. Januari har varit en bra månad och stora portföljen ligger 7% upp i år. Den nya portföljen med investmentbolag 70% samt globala indexfonder 30% är upp 8-9%. Så en hel del har vi återhämtat oss sedan mitten av december och det är skönt. Å andra sidan luktar det ”dead cat bounce”. Men långsiktiga som vi är, spelar det mindre roll.

Planen är att fylla på fonderna och eventuellt lite av de bolag som inte återhämtat sig riktigt. ABB och SCA kommer jag på såhär på rak arm. Även Johnson & Johnson som idag kom med en bra rapport (dock med risk för ökade kostnader iom stämningarna gällande deras baby powder) men har gått rätt dåligt på grund av osäkerhet kring framtida böter. Jag är osäker på om man verkligen kan bevisa att J&J medvetet sålt ”asbestpulver” (alltså talk som naturligt innehåller ofarliga mängder asbest) sista 50 åren. De hade en skandal på 80-talet gällande en av deras mest sålda produkter, Tylenol – USAs alvedon, där de visade hela världen hur en kris både i bolaget och i samhället som detta var, ska hanteras. Jag har också stort förtroende för CEO Alex Gorsky och om han går ut och säger att det handlar om en attack på bolaget för att tjäna pengar, så kommer jag satsa en del pengar på att det är så.

Jag ska kika lite under veckan här och se om vi kan hitta några innehav som är billigare just nu. Återkommer i slutet av veckan med vad det blev för köp!

Att outsourca tjänster i och runt hemmet har vi pratat om tidigare. Det är ofta dyrt, framförallt är för de flesta människor alternativkostnaden väldigt hög. Man tappar också den positiva psykologiska effekt som att klara av en städning eller biltvätt ger. 

Idag vill jag dela med mig av ett projekt jag med hjälp av närstående familjemedlemmar klarade av i lördags. Jag och frun har länge velat ha överskåp på våra garderober. Dessa verkar vara oerhört svårt att få tag på, och ofta blir det att man får bygga sådana som passar bäst för den specifika situation man har. Jag begärde in flera offerter från fin- och möbelsnickare för att få en idé vad det skulle gå på att outsourca. För två garderober, 60cm breda och 56cm djupa samt 52 cm i höjd, så blev allt cirka 3500kr monterat och klart. För en liten ”låda”, som IKEA säljer liknande fast för köksskåp för 300kr, så tyckte jag det var alldeles för dyrt. 

Så efter att rekat lite på nätet och sökt stöd hos en händig släkting, så tog vi oss ann uppgiften. Materialet totalt gick på cirka 800kr, resten var blod, svett och tårar. Jag personligen skulle säga att jag är genomsnittligt händig. Min släkting över medel, men inte en snickare med några mått. Men vi lyckades uppnå ett resultat som även min fru som inte nöjer sig med annat än perfekt godkände! Total besparing 3500 – 800 = 2700 kr. Arbetet tog cirka 8 timmar, men det var mer än väl spenderad lördag med mycket att lära än ”jobb”.

Hade det skitit sig, så hade förlusten varit marginell. Så det var värt att testa, och det gick! Min poäng med detta inlägg är att våga testa, google är din vän, och våga fråga någon händig släkting. Fråga en pensionär som jag gjorde, det gjorde hela deras vecka att veta att detta projekt skulle hända. 

En klassisk konversation med kritiker till denna livsfilosofi som diskuteras på bloggen handlar om att om alla skulle sluta spendera och börja spara mer  än vad man gör av med så hade samhället kollapsat. Eller att företagens vinster hade minskat så pass mycket att det inte skulle finnas någon vinst att dela ut. 

Jag förstår konceptet av vad de vill förmedla, men det är ett mycket kortsiktigt och inte speciellt relevant synsätt på det hela. I det långa hela hade det varit mer positiva effekter än negativa på samhället som helhet. På tv kan man höra att konsumenterna är ekonomins ryggrad, utan konsumtion så tappar vi levnadsstandard. För er som vidareutbildat er inom ekonomi, så bör ni minnas att konsumenterna är bara grädden på moset och alltså inte moset. Moset är människorna som sparar och investerar sina pengar!

Vi offrar att konsumera just för tillfället för att spara på ett konto eller investera i företag via aktier. Dessa pengar hamnar då i företagens händer som kan använda dessa att skapa ny teknologi, bättre sjukvård och skapa arbetstillfällen. Pengarna ökar deras produktivitet (värdeskapande) och detta i sin tur driver samhället framåt och ökar samhällets generella standard, grovt förklarat. 

I alla situationer när man producerar något som inte konsumeras i samhället, så kan man då välja att exportera detta, eftersom vi lever i ett globalt samhälle med global handel. Men skulle ett samhälle, som den initiala diskussionen gällde sluta konsumera, så kommer man också sluta producera! Färre arbetstillfällen absolut, men samtidigt var kritikerns tes att alla jobbar mot att sluta jobba, så det hade troligen ändå balanserat. Visst hade vi då producerat mindre och tjänat mindre, men vi hade också konsumerat mindre. 

Ett extremt exempel är Bill och Melinda Gates som trots miljarder fortsätter jobba men då med annat än när dom gjorde det för att betala räkningar. Tanken är att man trots sina finansiella frihet ändå kommer fortsätta skapa värde. Målmedvetenheten att nå finansiell frihet kommer finnas kvar, men energin kommer allokeras mot nästa mål. Det i sin tur kommer i många fall skapa arbetstillfällen och värde i samhället. 

Så i teorin, så hade en massiv förändring i samhället där människor sparar 50% av sin lön skapat en ekonomisk nedgång. Men samhället och ekonomin hade anpassat sig, och resurser hade allokerats i sinom tid, och i det längre loppet tror jag, på riktigt, att vi hade haft en bättre värld.