Frugalism

Igår var jag med min fru och syster på en släktings födelsedagsfest. Det bjöds på rätt trevlig plockmat. Små knyten med fetaost/spenat, mozzarellaost, chark, pizzabullar m.m. Mycket tid hade lagts och vännerna var nog positivt överraskande att det fanns annat än chips och nötter. 

Vi har det bra idag som när som helst och var som helst kan få tag på vilken mat som helst. Från vilket kök i världen som helst. Färdiglagat eller som matvaror. Detta är otroligt lyxigt men också problematiskt ur ett miljöperspektiv men också för vår plånbok. Jag har hört skräckexempel från vänner och kollegor som i sina stressiga liv kan spendera upp till 10.000 i månaden på mat då alla mål mat köps färdiglagade från restauranger. Och detta är på inget sätt någon mångmiljonär utan personer som har bolån och billån som de flesta andra. 

I Sverige så är säger Konsumentverkets kalkyl att en vuxen människas mat ska kosta 2500kr per månad. Men jag menar på att maten kostar vad du spenderar på mat. Det går alltså att ändra sitt köpbeteende gällande en av våra största utgiftsposter. Konsumentverket räknar på genomsnittliga kostnader men för oss som strävar efter bättre resultat än genomsnittet finns det svängrum. 

Då behöver man förstå vad man köper. Du ska konsumera 3 mål om dagen, runt 2000-2500 kalorier, 30 dagar per månad optimalt. Det blir inte så mycket mat som man kan tro. Man ska inte snåla på kvalité eller sluta dricka kaffe, men köpbeteende måste förändras. Att efter jobbet gå in på lokala butiken och väl på plats tänka ”vad är jag sugen på ikväll?” är som upplagt för att misslyckas. Då blir kostnaden per tallrik med största sannolikhet grotesk. Istället kan du komma långt med lite planering. 

Jag köper nästan bara kampanjvaror som jag vet är prisnedsatta. Detta kräver en förkunskap vad som är standardpris för en produkt. Om man följer detta mönster, så kommer du ha allt du vill ha för att kunna laga vad som helst, när som helst. Kritik kan komma då att man blir låst att varje vecka köpa specifika varor. Men sanningen är att efter 2-3 veckor har majoriteten av alla dina varor du normalt köper varit på någon form av kampanj. 

Jag köper alltid stora mängder när något är billigt. Går det att lagra i frys eller i källaren, och det är kraftigt rabatterat, tveka inte att plocka på dig. Varor som alltid går åt i hemmet, bör du kunna köpa mängder av. Senaste köper var färsk svensk nötfärs för 39kr/kg på Willys. Man fick maximalt köpa tre kilo, självklart köpte jag tre kilo.

Man ska också undvika produkter som inte är i säsong. Det finns extra exempel, som svensk färskpotatis till midsommar eller kräftor i september. Helst ska man undvika och försöka handla produkter som ligger rätt i säsong. 

Slutligen så lagar vi majoritet storkok. Ofta gör vi 5+ portioner för oss två. Lagar alla matlådor för veckan samtidigt. Genom uppskalningen av matlagningen går det åt mindre resurser och vi kommer ner i kostnad per måltid.

Läser du detta, så vet du nog att du har något bra på gång. Du kan vara i startgroparna, men det är på gång. Det som många människor tycker är det jobbigaste som finns, ser du från ett annat perspektiv och lever på ett bättre sätt. Tråkigt nog så är människor som är fast i masspsykosen fortfarande helt oförstående. De knegar på och samlar till dyra prylar som de tror kommer göra deras liv bättre. Men det är inte så konstigt, det har på senare decennier blivit något som vi får med oss under uppväxten. Att köpa och konsumera har bara positiva konsekvenser, så vi knegar så hårt vi kan för att ha medel till denna konsumtion. Stort boende, lyxiga resor och all olycka kommer från att man inte har tillräckligt med pengar för att bli lycklig. 

Ni som vågar beskriva er partners beteende i dom orden direkt till dem, er saluterar jag.

Men för er andra kommer en annan lösning.

Ingen människa gillar att vara tvungen att arbeta. Människor hade hellre jobbat på sina egna villkor eller eventuellt inte alls i perioder. Dock är det väldigt få som idag kan välja detta till den grad vi skulle ha velat göra. Räkningar ska betalas och livsstilen ska hållas. Att tänka sig att man vaknar när det ljusnat, äter en fräsch frukost och att räkningar betalar sig själva utan att behöva jobba om man inte känner för det låter för dom flesta som en utopi. Men att plantera detta frö är något som man sedan kan jobba vidare på. Om man med sin partner sedan vill skaffa barn och partnern vill föra vidare detta konsumerande till barnet, dvs att man slutar köpa saker till själv och istället till barnet, så kan detta lätt värjas med att man kan vara hemma med sitt barn mer. Göra läxor, leka ihop, läser böcker tillsammans och andra aktiviteter som gör barn extremt gott, bör kunna motivera de flesta partners. Detta är bättre än vilken konsumtion för barnet som helst.

Det är också kritiskt att påvisa att pengar som inte spenderas ger mer än spenderade pengar. Att påvisa pengars värde. Ofta när man har mycket pengar, så vet man att mycket pengar kan tjäna mycket pengar. Här kan det dock bli fluffigt om din partner inte gillar nationalekonomi. Ränta på ränta och genomsnittlig avkastning kan vara rena grekiskan för många. Här får man hålla det enkelt, i stil med: ”Älskling, antingen spenderar vi denna 1000-lappen nu, eller så får vi 50kr i passiv inkomst varje år, resten av livet… ” osv. 

Detta är alltså den mental jargong du måste arbeta in under en period hos din partner. Att måla bilden är A och O. Långt efter ska du börja inspirera din partner till att göra andra val gällande konsumtion. Då ska intresset ha byggts tillräckligt och det bör gå lättare att bryta igenom!

 

Jag gillar teknikprylar. Gadgets. Prylar man förr kunde beställa från aliexpress för en spottstyver och få en hög bang-to-buck ratio ifrån. Det är intressant, för rent statistiskt så tror jag människor med högre utbildning har spenderat mer på inte-så-nödvändiga tech-prylar i jämförelse med en random befolkning. Det som är ännu mer intressant, är att många av de människor med högre utbildning TROR sig vara smartare än personen som köpt allt på avbetalning i Lyxfällan.

Jag själv är en sucker för teknikprylar. Ibland trillar jag dit. Prylberoende kan som många andra beroenden heller inte botas, utan det krävs aktivt förebyggande åtgärder kontinuerligt. Som i helgen, där jag la en Xiaomi-telefon jag vill testa flera gånger i varukorgen, men fegade ur varje gång. Jag har egentligen inget behov av den i dagsläget, men letar aktivt efter sätt att rättfärdiga köpet. Jag går nästan i trans och tappar helt förankring till verkligheten.

Tidigare har jag bytt teknikprylar OFTA, köpt Fitbits och andra för mig temporära ”flugor”. Så det är en kontinuerlig kamp. Att få begäret i schack i svårt. Jag har nog drömt om den här telefonen. Fantiserat att jag har den i mina händer. Och egentligen, varför inte? Jag vill ha den, jag har råd och den hade gett mig temporär lycka. Men inte tänker jag köpa den för det.

För det är just vad man får, temporär lycka. Efter tre månader är min coola, fräsiga, ovanlig Xiaomi bara min mobiltelefon. Den gör inte mycket som inte min nuvarande telefon gör. Den ger mig inte en konstant ökning av glädje. Inom några månader kommer jag behöva en ny ”fix” och hitta något annat att slänga pengarna på.

Vi har pratat om det flera gånger och det tål att nämnas. Temporär lycka/glädje är inte värt det. Det kan kännas jäkligt tråkigt att lägga dessa tusenlappar på utdelningsaktier istället, men i det långa loppet kommer de ge mig otroligt mycket mer glädje än den där telefonen. Det gäller för så mycket i livet, speciellt prylar där vi ofta har en pryl  hemma redan som gör samma jobb som den nya du ska införskaffa.

Så ur ett psykologiskt, finansiellt och miljöperspektiv, så försök lev livet med så få prylar som möjligt. Du själv, mänskligheten och din pengamaskin kommer tacka dig snabbare än du tror.

Nu sitter man här, som en sucker för konsumtion. Men samtidigt så bör man passa på om man väl behöver något. Det är galet vilken köphets det har blivit runt reorna och jag undrar egentligen hur mycket av allt folk köper som faktiskt används.

Jag har undvikit butiker under dagen men sitter just nu och köper de julklappar jag behöver köpa. Årets BF är inte speciellt mycket att hänga i granen så det krävs en del grävande för att hitta något fynd.

Just nu innehåller varukorgen strumpor från Happy Socks x4 för 99kr, Sudoku medelsvår pocket 49kr och en Calvin Klein deo 129kr.

Blev otroligt besviken på Avanzas Black Friday där dom gick ifrån sin courtagefri USA-handel till någon temporär sparränta om man låste pengarna minst 6 mån. Det skulle vara intressant att höra hur dom kommit fram med att kunder med mycket cash skulle vilja låsa sina pengar i 6 mån med en -10% korrektion på börsen de sista veckorna…

Detta ändrade också min plan för månadens investeringar så 70% fördelades i indexfonder och resterande 30% kommer troligen användas till fortsatt dippköp av Danske Bank! 

Det är thanksgivingvecka och Black Friday på fredag. Redan nu har företagen börjat med Black Week och trodde man inte det kunde bli mera konsumtionshets så gick det visst! Jag gillar inte idén med att hetsköpa billiga och ofta onödiga prylar, men kan man hålla i pengarna och fokusera på att göra riktiga klipp finns det besparingar att göra.

Min plan för Black Friday är att beställa mer eller mindre alla julklappar den dagen. Därför kommer jag troligen vakna tidigare än vanligt för att hinna skanna erbjudandena innan pöbeln går upp. Min plan är att följa Sweclockers Black Friday tråd vilket brukar vara där dom bästa dealsen snabbast uppenbarar sig (inte bara för elektronik/datorer), skanna alla de stora onlinehandlarna (amazon.de och .uk, aliexpress) och våra klassiska svenska aktörer som cdon, elgiganten mfl. 

Det kommer med all sannolikhet också vara gratis att köpa amerikanska aktier hos Avanza denna dag så då är min tanke att månadens aktieköp kommer enbart vara amerikanska. Jag har nyligen gjort mig av med flera innehav och idag ser mitt amerikanska innehav ut såhär:

Tre innehav har jag gjort mig av med; General Motors, General Mills och American Express. Dessa pengar omallokerades till Microsoft och Walt Disney. 2019 kommer bli Disneys år med lanseringen av streamingtjänsten Disney+ och egna Star Wars- och Marvelserier. Relativt låg värdering på PE 13 med förhoppningsvis en god framtid framför sig. Om content är king så är Disney definitivt king.

Microsoft har en högre värdering men tjänar väldigt mycket pengar. Ett av två bolag med AAA rating från Moody’s. Med alla molntjänster och inlåsning med Windows och Office 365 så känns det som en stabil aktie att hålla väldigt länge. Relativt låg direktavkastning i dagsläget, så där finns chans att växa rejält de kommande åren.

Så på fredag kommer några av innehaven ovan att fyllas på men det blir deras dagsform som får avgöra vilka. 

Ahhh, ämnet som nämns på de flesta luncher jag avnjuter på jobbet. Få saker påverkar så stor grupp som bostadspriser. Få ämnen har så många troll inom mainstream-media som blåser både upp och ner diverse scenarion som kan utspela sig, speciellt i storstäderna. Ni har förstått helt korrekt, jag ska ta med mig diskussionen om bostadspriser in på bloggen!

Jag tycker mig se en 10% nedgång i Stockholm, både genom booli.se och i diverse artiklar på nätet. Denna siffra verkar alltså vara vedertagen enligt mina observationer. Antagligen betyder det då att någonstans har det fallit mer än 10% och på andra platser mindre. 

Under finanskrisen föll bostäder i USA i snitt med 35%. Återigen, populära områden som centrala New York m.fl, föll mer eller mindre inget alls, medan mer spekulativa boenden i Miami föll 70-80%. Som en kontrast till detta, så föll priserna i Storbritannien i snitt 10% under samma period innan de började klättra igen. Det finns alltså stora skillnader regionalt inom länder men ännu större mellan länder och världsdelar. Situationen växlar så pass mycket att man måste bedöma städer för sig för att verkligen få ut någon uppskattning av värde.

Två nyckeltal som jag använder är pris att köpa/hyra förhållandet och pris att köpa/inkomst. 

Dessa två nyckeltal kan ge dig iallafall ett historiskt perspektiv på om det finns en bubbla eller inte. Om priserna drar ifrån lönerna, så är blåser detta upp bubblan. Pris att köpa i relation till hyra, handlar om en tumregel att ett hus maximalt får kosta 20x vad det drar in i potentiell hyra per år.

Ett enkelt sätt är att titta på historiska priser för din stad, rensade från inflation. Generellt så har både hyror och huspriser följt inflationen historiskt. Drar priserna iväg, men inflationen laggar efter, så är detta en indikation på att en bubbla bildas. Detta är inget nytt. De som har haft kunskapen har kunnat se tecken historiskt. De har kunnat bryta sig ur mindsetet att denna gången är det annorlunda och liknande diskussioner. 

Det finns många parametrar som påverkar bostadspriserna. I Stockholm är det enligt mig överutbudet av väldigt högt prissatta bostäder som driver nedgången. Detta kommer också att korrigera sig i takt med att bostadsbyggarna inte vågar planera nya byggen och de alldeles för dyra lägenheterna prissänks förr eller senare. Givet att vi slipper en global recession eller kraftigt höjda räntor, så kommer priserna återhämta sig relativt snabbt enligt min tolkning (tänk 2-3år). Och jag är mycket tveksam att Riksbanken höjer räntan snabbt och drar med sig bostadsmarknaden ner i skiten!

 

 

De flesta av oss spenderar majoriteten av dagen på sitt arbete. Du umgås med dina kollegor mer än med din familj under veckan. Det blir mycket arbete helt enkelt.Men jag gillar också fritid. Att ta det lugnt, ligga på soffan och bara slappa. Gå runt i pyjamas och inte göra någonting. Att leva en dekadent livsstil.

Det är mycket lättare att falla för mitt senare beteende för en utomstående. Hur kommer jag dit snabbast möjliga?

När jag pluggade på universitet i USA så sa en professor till mig, som förövrigt var en mycket klipsk herre, följande mening till mig:

”Anything that’s good in life, does not come easy”

Där och då, så var det som en blixt slog ner i mig. Jag hade aldrig behövt kämpa speciellt hårt med något och klarat mig bra. Klarat mig på menas då att jag var genomsnittlig i Sverige på det mesta, vilket är jäkligt bra i jämförelse med resten av världen. Men jag levde inte ett drömliv.

Ett drömliv kräver väldigt mycket hårt arbete, mer än vad genomsnittet kräver. Det spelar egentligen inte roll vad drömmen innehåller, oavsett så kräver det av dig att du jobbar hårt för det. Det gäller från 6 års ålder i skolan och egentligen livet ut. Man testas konstant av samhället för hur pass hårt man kan arbeta. Från att skaffa betygen, till att jobba från tonåren och framåt. Man tyckte man höll på att dö hur tungt det var vissa gånger.

Arbete är aldrig bortkastat. Du kan jobba utan att få betalt och du kommer lära dig massor som du har med dig genom livet. De värsta prövningarna vi möter, och ofta också de där vi blir tvungna att lära oss mycket på kort tid.

Du du blir säkrare, kompetentare och modigare.

Marginalnytta är något man som ekonom träffat på under nationalekonomin på universitetet. Det är en vetenskapligt understödd teori som i sin enklaste form beskriver att ju fler enheter du konsumerar, ju lägre nytta har du av varje följande enhet. Detta gäller för pengar du konsumerar men kan också appliceras på det mesta.

Nivån av pengar har jag nämnt tidigare korrelerar inte med nivån av lycka. Denna fakta är en nyckelkunskap att ha med sig i sin resa till ekonomisk frihet. Gemene man bortser tyvärr att för ofta från detta, så vilken tur att ni inte är gemene man!

Marginalnyttan innebär rent konkret alltså att för varje extra krona du spenderar minskar det skapade värdet från denna krona. Värde kan i detta fall tolkas som lycka. Likaså, så gäller det även varje sparad krona. För mig har en hundralapp högre nytta än för någon som är miljardär. 

Vi människor har vissa behov vi behöver tillgodose för att nå en viss nivå av lycka eller nöjdhet. Dessa är bra beskrivna i Maslows behovshierarki. Vi behöver någonstans att bo, vi behöver mat osv. Att nå dessa livskrävande behov ger en gigantisk ökning av lycka och ökar kvalitén på ditt liv permanent. Sen blir det flummigare. Nästa nivå är värme i sitt hem, utbildning eller att äga en bil. Detta ger en ökning av kvalitén, men inte alls lika mycket som när du inte har att äta eller någonstans att bo. Når du steg 2, då har du kommit väldigt långt. Du lever bättre än dom flesta vid liv idag och bättre än vad människor någonsin gjort. Tänk att för varje steg, så ökar dina kostnader MER än vad de ger tillbaka.

Människor tycks tro att mera pengar alltid är bättre. Man antar alltid detta, och reflekterar sällan över något annat. Man viger all tid åt jobb, man överger relationer med andra människor för mer pengar och man t.o.m klär sig på det sätt som pengarna vill att man ska göra. Du har alltså inte kontroll över ditt liv när du slavar för pengarna. 

Jag personligen tjänar snäppet över medel och har råd med det mesta jag behöver och inte behöver. För mig att viga mer tid åt jobb ger alltså en låg marginalnytta, i syfte att konsumera. Skulle någon begära av mig att jobba 10-20 timmar mer per vecka för att uppnå någon bonus eller sådär, så hade det inte gett mig speciellt mycket värde.

För nackdelen att inte inse sin egna marginalnytta är att marknadsföring från företag kommer ta vara på detta tillfälle. Du har inget definierat värde på dina pengar, så du är glad att spendera dessa. Bolagen målar bilden att lägsta nivån i Maslows hierarki är en leasad bil. 

Att omdefiniera vad som skapar värde för dig i ditt liv och sätta stegen i korrelationen mellan pengar och lycka, kommer ge dig en enklare och ångestfriare vardag. Jag rekommenderar er alla att reflektera över detta omgående!

En stor inspirationskälla till denna blogg är Mr Money Mustasche och hela mustaschian-rörelsen. Mustaschian-rörelsen var definitivt vad som inspirerade mig till att börja leva ett mer effektivt liv för cirka tre år sedan.

Igår när jag läste runt lite på nätet så sprang jag på en ny artikel där han och andra ekonomiskt fria intervjuas. Här är artikeln:

Även i svensk media så lyfts fenomenet:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-sparar-unga-till-pension-innan-40

Att rörelsen växer är inget snack om och fler och fler unga i Sverige börjar spara och investera sina pengar. Detta hörde jag senast igår på något random nyhetsinslag på tv:n. Är det ett skifte vi ser mot tidigare generations konstanta belånande?

En normal arbetsvecka innebär 40 timmars arbete hos din arbetsgivare. Utöver detta så jobbar du i ditt hem, på dig själv och andra i din omgivning. Det blir en hel del timmar när man summerar allt som kan klassificeras som arbete. Men det blir nog inte lika mycket som man kan tro.

Tänk att 1/3 av dygnet sovs bort, du har lite aktiviteter/hobbies och all slötid framför tv, dator eller sociala medier mellan 20-23 så jobbar man kanske mindre än man skulle kunna tro. Ponera att du tjänar den genomsnittliga timlönen inom privat sektor, runt 165kr, inklusive arbete du inte får betalt för så skulle man landa på runt 35.000 om jag räknar med att allt arbete en veckodag innebär 11 timmar inklusive tvätt, städ, mat osv (ni får ha lite fantasi här). 

35.000 är ingen dålig lön, men majoriteten av dygnet gör du ingen aktivitet som genererar pengar. 

Pengar kan generera pengar mer kontinuerligt än vad vi kan. Att vi kan lägga 1000 timmar på något, och sedan få en kontinuerlig ström av pengar tillbaka för all evighet, händer extremt sällan. Att vi kan lägga 1000 kr på något som sedan genererar kronor tillbaka kontinuerligt i iallafall 100 år kan jag räkna upp flera exempel på.

Efter cirka 10 år på börsen har jag insett detta. Pengarna där kan potentiellt, snabbare än du tror, outperforma din intjäning. Detta är pengar som du tjänat ihop och halvbra investerat och som nu rullar på en snöboll som växer. Denna relation växer exponentiellt så pengarnas ”löneutveckling” kommer på längre sikt slå din egna med råge. Är du som jag runt 30, så kommer du behöva jobba två jobb vid 60 för att kunna slå dina pengars intjäning med största sannolikhet. 

Detta är egentligen inget nytt. Däremot snöbollseffekten av ränta-på-ränta är för många osynlig och klar. Den är också brutal. 

Så det är viktigt att redan från första kronan man tjänar att förstå att de små besluten är de som egentligen spelar roll. För jag skiljer mig inte speciellt mycket från andra. Jag bor nånstans, kör en bil och handlar mat och annat. Men jag drar mig för att betala 150:- för 4cl alkohol och lite juice eller betala alldeles för mycket för kass mat. Då bygger jag hellre på snöbollen med de pengarna. Och häng inte med huvudet om du tycker det går för sakta, alla snöbollar börjar små. Men när dom väl växer så växer dom så det knakar.