Bli rik med matlåda!

Det sista året har jag nästan uteslutande ätit matlådor på jobbet. Dessa preppas på söndagen innan arbetsveckan. Det är skönt och slipper också stressen i veckan för vad lunchen ska bestå av. Utöver detta blir det några extra tallrikar som kan ätas till middag. 

Men jag ser ofta mina kollegor köpa färdigrätter eller systematiserat käka ute. Speciellt käka ute funkar inte med vår livsstil. Du behöver säkert ta 60min lunch då, när du istället kunde tagit 30min och kommit iväg en halvtimme tidigare. Och sedan kostnaden..

En lunch ute i Sthlm city där jag jobbar, kostar mellan 90-120:-. Låt oss säga 100:- för enkelhetens skull. Det är brutalt för en måltid, som inte är något speciellt egentligen, för hur många luncher minns du? Nej precis vad jag trodde. Ibland kanske man t.o.m köper frukost innan jobbet, eller köper ett mellanmål efter jobbet om man ska träna. För andra måltider än lunch, så rekommenderar jag att ha lite ”energi” i ditt skåp på jobbet. T.ex nötter är perfekt, mättar tillräckligt och innehåller massa nyttigheter för kroppen. Även bars (om än inte lite ekonomiskt) köpta i storpack från typ Matsmart eller liknande, kan vara bra innan träningen. Dextrosol eller liknande funkar också. Du kommer orka mer, vara mer skärpt efter en näve cashewnötter och göra ett bättre jobb!

Den ekonomiska vinningen på att gå från utelunch till låda, räknat på 100:- mot 20:- dvs 80kr per måltid investerade till 7% avkastning, är cirka 285.000 på en 10-års period. Räknat på ett helt arbetsliv är det väldigt mycket pengar, men ett helt arbetsliv lär vi aldrig uppleva med våran matlåde-portfölj!

Priset på bensin och diesel

Det är mycket snack nu om prisökningen på olja och då också prisökningen på våra drivmedel. Ofta kombinerat med att man tar död på landsbygden med mer skatt på drivmedel. Klassisk stan vs. landet diskussion. Det är också svårt att landa diskussionen i något vettigt, som passar majoriteten. Enligt mig så tror jag detta beror på att vi alltför länge byggt vår vardag runt bilen, och att många människors livsstil idag utmanar detta.

Hur ska man annars pendla till jobbet, skjutsa efter skolan, åka snabbt till affären och köpa mjölk eller skjutsa runt verktyg som hantverkare?

Den genomsnittliga bilen åker 1211 mil per år i Sverige med 2017 års siffra. Utan tvekan 12-15.000:- per år för den genomsnittlige föraren som går ut genom avgasröret. Antagligen det dubbla för en familj med barn som ska skjutsas, eller som kör en andra bil. Och det är bara bränslet, lägg på värdeminskning, försäkring, service och annat. Den ärliga kostnaden hamnar troligen på flera gånger mer än den initiala siffran. 

Idag har vi drivmedelspriser runt 16:- per liter. Visst är det brutalt? Man minns när man var barn och bensinen var under 10:an. The golden years. Fast var det så mycket billigare? Jag tror ärligt talat inte det. Min familj körde både Volvo, Ford och Mazda mellan 1985-2000. Så länge jag minns var dessa så effektiva att de utan problem förbrukade runt 1 liter milen. Min bil idag, en från VAG koncernen, har officiellt 0,49 i blandad förbrukning (även om den snittar 0,6 i verkligheten). Och idag har du nyare bilar som ligger mellan 0,3-0,4 i förbrukning). Lägg till lite inflation både på priser och löner, så anser jag det billigare att åka idag än säg 1999. För att inte tala om att man idag kan köpa fabriksnya bilar för 100.000. 

Men ett högt drivmedelpris är på många sätt bra. Alternativkostnaden till att ”transportera sig” på andra sätt minskar. Vi köper elbilar, vi cyklar mer, transportera hade effektiviserats och vi antagligen behållit mer pengar som oljebolagen annars hade tagit. Vi hade suttit i mindre bilköer och staten hade behövt underhålla vägarna mindre.

Vårt mål måste vara att bli mindre bilberoende, äga en modern (dvs en bil som drar 0,3-0,4 alternativt har andra drivmedel än fossila) och använda cykel och benen oftare. Det tror jag inte blir några problem!

Bästa tillfället att investera på börsen!

Jag har skrivit ett par artiklar angående investerarämnet, bland annat om att börserna globalt har historiskt avkastat i genomsnitt 7% iallafall sedan efter andra världskriget. Hur kunde man få denna avkastning, vad var det som låg till grund för detta? Kan vi vara säkra på att framtiden bär lika bra avkastning?

Bolagens aktier påverkas av hur bolaget går rent finansiellt. Säljer man bra, gör stora vinster, så kommer bolagets aktie oftast att bli dyrare och vara värd mer än vad man betalade för den. Priset på aktien påverkas också av hur investerare tror att bolaget kommer gå i framtiden.

Ta Tesla som ett exempel. Bolaget gör miljardförluster, ändå kostar en aktie 278 dollar i skrivande stund. I detta värde är en enorm förväntan att bolaget i framtiden kommer göra vinst, vem skulle annars betala sådana pengar för ett sjunkande skepp?

Å andra sidan har du då bolag som idag gör ok vinster men som är i branscher där det kanske inte finns mycket utrymme till att öka vinster. Där kan ett exempel vara Telia där man har väldigt liten ökning av marknaden och istället måste leta andra branscher eller annat. 

Ingen kan förutspå bolagens vinster på längre sikt och det är därför vi har en börs där det går upp och ner varje dag. Som tur är så kan vi använda historiken och börsens historiska värden som en riktlinje för framtiden och se mönster från detta. 

Så tillbaka  till dagens ämne? När är bästa tillfället? Det korta svaret är att ingen vet. Det vi kan se i dagens läge är att vi är historiskt på höga värderingar och Stockholms börsindex är på den historiskt näst högsta nivån. Detta innebär då att man ska förstå att historiskt sett, så köper man på relativt dyra nivåer. Det finns möjlighet att denna börscykel närmar sig sin topp och då kan ta det potentiellt ta ett decennium att komma tillbaka. Det finns också en möjlighet att de låga räntorna hänger sig kvar och i brist på avkastning på bankkontot så håller folk sina pengar på börsen vilket ger ett par bra år till. Ingen vet som sagt.

Jag brukar rekommendera folk, även om det inte är bättre än någon annan lösning rent avkastningsmässigt historiskt sett, att använda sig att något man på engelska kallar dollar-cost-average. På svenska månadsspara egentligen. Då köper du när det är dyrt, men också när det är billigt. När det är billigt kan vi också lägga in eventuella kontantreserver för att ytterligare få en bättre utväxling. Framförallt är detta psykologiskt bekvämare än att köra in alla pengar på ett bräde. 

 

Vad gör vi pengar som behövs kortsiktigt?

Nu har vi pratat en del om börsen, investeringar m.m och jag hoppas ni har etablerat 7% avkastningen inte bara från denna blogg men genom att kritiskt granska mina fakta med andra källor. I förra inlägget berättade jag också att börsen är volatil och går upp och ner på kortare sikt (kortare sikt är då <10 år). Värdepapper på börsen, dvs aktier och fonder, är dock ändå det vettigaste valet i relation till risk/reward. 

Men en del pengar behöver vi veta finns där för regnigare dagar eller om du behöver spara ihop till en handpenning på ett hus som tar tre år att få ihop. Vi kan då inte vara beroende av att träffa rätt i börscykeln. 

De alternativ vi har för sådana pengar är då bankkonto eller någon form av räntepapper med låg risk. Varken det ena eller det andra ger någon större avkastning, kanske runt 1% på sparkonto om du låser 1-2 år, eller en räntefond som t.ex Spiltan Räntefond som gett 2% historiskt. Ett annat alternativ är också att betala av dyrare lån vilket är en twist på hela situationen. Det passar om du har ett t.ex ett billån på 4% och sparar till en insats med 1% avkastning, du kan då låna upp de extra pengarna istället till en lägre ränta än vad billånet kostar. 

Jag personligen försöker varva fonder, aktier i utdelningsbolag och cash i en 30-60-10 mix. Cashen kan användas som en kudde om något händer, t.ex att jag blir av med jobbet, eller som en boost vid en rea på börsen. 

Kom ihåg när du minskar dina utgifter, ju snabbare sparar du ihop kapital, och ju mindre behöver du tänka på att spara. En del av er redan frälsta kan säkert betala en ny bil kontant medan andra behöver spara flera månader för ett nytt kylskåp, trots att ni haft samma lönenivåer. Denna typ av frihet är vad som gör denna bloggen värd att skriva!

Kan man vara säker på ”genomsnittlig avkastning” ?

I många tidigare blogginlägg så finns det små räkneexempel på hur små besparingar per månad ger större pengar i slutändan tack vare ränta-på-ränta effekten. Det är liksom ett krav för att kunna tillgodose sig ränta på ränta. Tanken är att du ska spara 100kr i veckan och investera dessa till genomsnittlig avkastning på 7% och då ha cirka 71.000:- efter 10 år. Utan investeringsdimensionen så kommer du enbart upp i 48.000:-, inte en dålig summa i sig.

Många ifrågasätter denna ”genomsnittliga avkastning”. Hur kan jag vara så säker att vi ser den avkastningen? Historiskt (sista iallafall 70 åren), har världens börser gått upp mer än så i snitt så det är definitivt en balanserad siffra att räkna på, om man anser att historiken kan vara en grund för att förutspå framtiden. 

Däremot kan man träffa fel i börscykeln och på så sätt initialt se en större nedgång av sina investeringar. Marknaden är volatil så på kortare perioder är det inget att rekommendera att försöka gå in och ut ur marknaden kortsiktigt. Väl i nedgången så fortsätter du köpa, vilket snittar ner dina kurser till reapriser. Då kommer break-even ännu snabbare när marknaden väl vänder. För er som är intresserade för djupare information, så rekommenderar jag boken ”A random walk down Wall Street” av av Burton Malkiel. 

Så vad gör man om man prickar värsta möjliga tillfället? Eftersom jag själv påbörjade min pengamaskin för cirka 2,5 år sedan på riktigt, så känner jag mig relativt medveten om att toppen är nära. Å andra sidan, är jag säker på att det kommer gå bra i det långa loppet, och kommer handla för allt vad ekonomin håller när rean väl är igång. Jag tror på att vi kan fortsätta utvecklas och att denna utveckling kommer kommersialiseras i bolag som i sin tur hamnar på börsen som hamnar i fonder etc. Så jag har förhoppningen att vi även i framtiden kan se bra avkastning på världens börser. 

Det finns hur mycket som helst att nämna runt investeringar på börsen. Tanken är att hålla den diskussionen på en lagom nivå utan att det blir för krångligt, men samtidigt så vi belyser ämnet ordentligt, för att kunna ta del av all den fina avkastning som framtiden kommer ge!

Räkning #2: Försäkringar

Försäkringar av alla typer – bil, hem, liv etc. är en galen marknad byggd på marknadsföring där man vill skrämma till sig kunder. Få människor funderar mycket på varför man skaffar försäkringen eller funderar på om den är värd sitt pris i relation till risken. Trots detta spenderar genomsnittspersonen många gånger tiotusentals kronor på försäkringar per år. 

Sätt dig i försäkringsbolagens skor. De lever i en bransch med extremt hög marginal om man jämför med många andra branscher. De har matematiskt kunniga personer anställda som räknar på hur mycket de kommer behöva betala ut i ersättning baserat på att ha följt människors beteende under långa perioder. Sen lägger de på feta löner, och en ännu fetare vinst. Så det är svårt att få en ärlig match här, med förkrossande sannolikhet kommer du betala in mer pengar än du får valuta för. Detta kan man se som något uppenbart, annars hade inte branschen existerat.

Men ändå ligger det som ett småluktande moln över branschen att den är där för att HJÄLPA DIG. Fundera på detta. Låter det inte helt galet? Bolagen existerar för att tjäna pengar!

När du väl har kommit till denna insikt så finns det egentligen bara ett par anledningar att skaffa vissa försäkringar:

  • Du är tvingad att försäkra bilen, försäkra bostadsrätten eller så kan din bank tvinga dig försäkra villan så länge du har lån.
  • Du har inte råd med konsekvenserna av att något oväntat händer med din bil eller hem etc.

Allt annat som extra försäkringar på elektronik, identitetskapningsförsäkring (?) och liknande produkter är bara pengar in på bankkontot för försäkringsbolagen.

Sluta upp med detta omedelbart! I och med att du följer denna bloggen så har du ganska snart en bra hög med pengar som du kan ta av till oförutsedda händelser. 

För de försäkringar som ska behållas, så se till att shoppa runt ordentligt. Det är enkelt att sänka sina försäkringskostnader om man normalt sätt är ointresserad av ämnet. Det finns mängder av föreningar, fackförbund etc. som genom medlemskap ger dig 10-30% av diverse försäkringar. Se till få koll på dessa genom Google. 

Och låt inte rädsla och osäkerhet vinna, låt statistiken visa dig vägen in i framtiden. Besparingarna kommer investeras och ge tillbaka ännu mer under åren så efter en period kommer du vänta på att den gamla laptopen slocknar för att kunna uppgradera!

 

Har kidsen idag råd med eget boende?

Idag så hör man överallt att 90talister, millenials och andra yngre aldrig kommer kunna flytta hemifrån. Dels på grund av bostadsköer, dels på grund av priserna på bostäder.

Att köpa en bostad är en dröm för många. Kan du då göra detta? Klart du kan, efter att ha följt den här bloggen så bör du ha insett att det inte är en så avlägsen dröm som du tror. Men senare än vad du hade kunnat då du spenderat dina surt förvärvade slantar på annat. 

Läser på en google sökning att snittet för att spara ihop till en insats i Sthlm city tar 35 år enligt en SVD artikel från 2017. Wow, det låter brutalt. Säg att en lägenhet i city kostar 10msek, jag antar här att dom inte räknar med 20kvadrat för 2,5msek utan något mer. Då behöver du i sådana fall 1,5msek i handpenning. 

Med 7% genomsnittlig avkastning från vilken bred indexfond som helst, så behöver du spara cirka 850:- per månad för att ha 1,5msek på 35år.

Så folk som inte läser den här bloggen hade sparat 850:- i månaden för insatsen på lyxlägenheten! Jag tror mest SVD trollar då jag måste anta att detta exempel inte kan appliceras på speciellt många. Sparar man 850:- är man inte redo att köpa en bostad ärligt talat, än mindre i Sthlm City. Sparar du 850:- så kan antagligen inte bära dig speciellt många månader om du blir av med jobbet eller dylikt. Det är för riskabelt, med tanke på att bostäder fluktuerar i värde över perioder. 

Ett mer relevant är det som första köparna gör. Vi forsätter med Sthlm. En mindre lägenhet i närförort, prislapp 2,5msek. Insatsen som behövs är 375.000. Kom nu ihåg att politikerna och media säger att dessa kids behöver bo hemma till 30 innan de har råd att flytta ut. När du är 19 år och tagit studenten kan du utan större problem hitta ett jobb där du får ut 15.000 netto.

Med genomsnittlig avkastning har du 350.000 på 5 år om du sparar cirka 4700:- i månaden. Bor du hemma, även om du får betala en del, så ska detta gå relativt smärtfritt. Sparar du 6100:-, inga konstigheter med förutsättningarna ovan, har du 4 år framför dig, och köper ditt första boende för 2,5msek vid 23. 8500:- i månaden innebär att du kortar sparandet till 3 år. Bor du hemma, får ut 15.000, betalar 2000 till dina föräldrar, så ska du klara detta på högst 5 år! 

Så jag tycker det är mest tramsigt att media säger att man behöver bo hemma till 30 i Stockholm som är den tuffaste orten att köpa boende i. Pluggar man vidare kan detta försenas något år, då kanske man kan applicera tesen om 30 år. Men många tjänar ju dock mer än snittet när de pluggat och påbörjat sin karriär vilket gör att dem potentiellt skulle kunna spara ihop till insatsen snabbare.

När allt kommer till kritan handlar det om mål, disciplin och motivation. Släng ciggen och RedBull till frukost, gör månatliga drink-kvällarna till drink-kvällen och gör matlådor till jobbet istället för utelunchen samtidigt som du investerar dessa halvbra, så har du din lägenhet inom nolltid!

 

 

Trimma dig rik

Dagens inlägg är mer riktat mot pojkar och män, men självklart åker då andra hälften snålskjuts på denna enkla besparing.

Tänk dig att du måste vårda ditt utseende i samhället från dagen du föds tills du dör, mer eller mindre. Detta kostar, då det är svårt att slänga ihop egna hudkrämer eller sy fashionable kläder för dem flesta. Men en specifik apparat, en hårtrimmer, kan hjälpa dig med all kroppsbehåring! Tänk dig själv vilka besparingar du gör på en livstid genom inte ge din frisör eller barberare en enda krona. 

Jag ska vara ärlig med er, jag är en av dem som går på ett genomsnittligt frisörbesök då och då. Känslan de två första dagarna när man är nyklippt är grym, det är ju då man ser som bäst ut. Men ganska snabbt är det ett minne blott och då börjar väntetiden – när är det ekonomiskt försvarbart att jag går tillbaka till frisören?!

Självklart har jag länge funderat på alternativen. Ska jag börja snagga? Byta frisör? Sjuk side-step här är att många män går till frisören för att få en snagg, jag menar ?! Oavsett om du ska snagga dig eller vill få din frisör-frisyr att räcka längre så ska du investera i en bra hårtrimmer som tar all typ av kroppsbehåring. Sparar du ett besök på att du kan trimma linjer m.m – fine – kan du börja snagga dig, ännu bättre.

Jag tror vissa av er läsare redan kör på snaggen, och många av er kommer nog skratta åt min naivitet, men som redan nämnt känner jag män som går och snaggar/trimmar skägg för 300:- varannan månad. Och nej, de är inga multimiljonärer utan relativt genomsnittliga svenskar. 

Mitt mål är nu att ta detta till nästa nivå. I 2018 kör jag lite lägre på toppen och en ”faded” sida/nacke. Målet är att kunna klippa denna frisyr helt själv. Omöjligt? Se nedan!

Utmaning: Skaffa dig en bättre ränta på ditt bolån

Förra utmaningen vi hade här var att spara 500:- på en vecka. Det var definitivt en mjukstart. En lite mer administrativt krävande uppgift är att skaffa sig bättre ränta på sitt bolån för er som har ett sådant. 

När jag kikar på konsumenternas faktiska genomsnittsräntor så är det riktigt låga räntor, även med flera års bindning. Genom att kika på denna länk så hittar ny genomsnittsräntor:

https://www.konsumenternas.se/lana/olika-lan/om-bolan/jamfor-borantor

Det är är häpnadsväckande låga räntor med tanke på att 10 år sedan låg boräntorna på över 5%. Hur som helst så finns det ännu bättre deal att hitta om man bara shoppar runt lite. Och det finns ingen anledning att inte göra det. Bankprodukterna mellan banker skiljer knappt idag, varför ska du vara lojal mot en bank? 

Just nu tycker jag Danske Bank har bästa dealen, 2 års bindning på 1,29% oprutat. Det är svårslaget även inklusive prutande hos andra aktörer (OBS Danske Bank ger mig inga pengar för detta). Och bindning två år kan vara psykologiskt skönt för den oroliga. Personligen har jag inte låst och har bolånet i en av storbankerna där en av oss i hushållet har personalrabatt (så ointressant som exempel här tyvärr). 

Hur stor blir då skillnaden att ligga på 1,29% mot säg, 1,7%?

Räknar vi att bostaden kostar 3.000.000 och vi lägger in en handpenning på 450.000, så får vi en räntekostnad efter avdrag på 2741:- med 1,29%

Samma bostad, får på 1,70% en räntekostnad på 3613:-

Skillnaden är alltså 872:- per månad. 

Vi kan då ta dessa pengar och spara i en bred, global och billig indexfond vilket skulle ge med genomsnittlig 7% avkastning:

10 år: 154.696

20 år: 459.005

Ja, här finns inget att diskutera. Du går miste om MÄNGDER av pengar genom att betala alldeles för mycket för något som du kan få någon annanstans billigare. Shoppa runt efter din lägre ränta hos en konkurrent till din nuvarande bank omgående!

Hur gjorde man förr?

Något jag klurar konstant på är vad som är saker och aktiviteter av värde i livet. Jag funderar ofta på mitt ursprung och hur mina släktingar levde länge enklare liv. Man odlade och födde upp djur som man bytte, sålde och på så sätt klarade dom sig. Kulturen var helt annorlunda och formades kring resurserna som fanns i landskapet, kunskaperna hos byborna och från religionen. Allt var inte bra, men ångest över materiella ting eller karriär, det vet jag att det inte var något man oroade sig över. 

Man såg till att använda alla resurser i omgivningen, men på ett sätt som gjorde att förbrukningen av dessa blev så liten den kunde bli, då man var beroende av dessa resurser. Mycket hälsosammare för mänskligheten och planeten om du frågar mig. Men även detta lätt kan balla ur till en ”det var bättre förr, världen är mer komplicerad” diskussion så finns det ändå mycket att ta med sig från dessa människor. Dessa människor var fysiskt tränade från sin livsstil, kompetenta att t.ex klara av att bygga sig ett eget hus utan någon utbildning om det så skulle behövas. 

Sedan har vi också den sociala interaktionen vilket vi saknar idag. Idag är vi alla generellt mer eller mindre individualister som kämpar hårt för att göra oss bättre än våra nära. Tyvärr är detta inget framgångsrecept för att vara glad och lycklig, tvärtom. Men så ser världen ut och därför finns denna bloggen!

Att bli en sådan människa är vad vi vill. Glädjen att vara bra på något slår alla materiella ting då det är en bestående glädje. Det ger dig styrka att bli bra på andra saker och mod att försöka dig på dem. Istället för att fly från utmaningen, eller spendera pengar på att slippa den, så kommer du uppskatta den och tillfredsställelsen du får när du klarat av den. På köpet bygger du självförtroende och kunskap för livet.

Så om dessa människor klarade sig utan att spendera varken pengar eller resurser som vi gör, då är det dags för dig att också öppna upp den burken. Du kan använda cykel istället för bil. Du kan byta jobb till något som är närmare ditt hem eller flytta närmare jobbet, för att ansträngning och belöningen gör dig starkare! Du kan lämna datorn eller mobilen nu och städa ditt hem eller gå ut och träna för att må bättre. 

Ansträngning är ett koncept vi måste anamma och förstå GER oss glädje i sig.