Anpassad eller missanpassad

Målet med denna blogg är att ni ska bli inspirerade att konsumera mindre, att leva ett bättre och gladare liv och att bli ekonomiskt fria. Dessa aspekter funkar mycket bra ihop och faller sig naturligt enbart för en liten majoritet i samhället. 

Det är dock lätt att missförstå ”anpassningen” som man behöver göra för att nå någonvart i vår resa. Det är primärt för att man kommer från en ”missanpassad” plats. Som ett exempel så majoriteten faller för marknadsföringen och propagandan om att ”mode” är 52 veckor om året så dina byxor dom funkar bara att bära ett par månader, på sin höjd. 

Missförstå mig rätt, jag är inte emot fritt företagande, marknadsföring och global handel. Men det finns en gräns där det går till idioti enligt mig. Vi har en situation i den utvecklade världen där medelklassen sjunker. Majoriteten blir alltså fattigare i USA och Europa. Saker som boende, bilar och andra sällanköpsvaror har blivit mycket dyrare. Å andra sidan så tröstar vi oss med att vi kan köpa slit och släng kläder och andra billigare prylar som haft deflation på sina priser de sista 30 åren. Hur kan det vara så?! Borde dessa människor inte använda sina byxor tills de inte går att reparera längre istället? Man kan tycka det. Men vi är så hjärntvättade att vi tänker inte ens tanken. 

Människan är programmerad att snabbt ta till sig förändring och leva efter den. Oavsett vilken himmel eller helvete vi talar om. Det finns studier som gjorts på lottovinnare där deras ”lycka” gått ner till gemene mans nivåer enbart två månader efter vinsten, trots eufori initialt och ett ”mirakel” skett. Det är just för att vi anpassar oss så otroligt snabbt. När man kör drömbilen varje dag så blir det bara transport från A till B efter någon månad. Det slår aldrig fel. Det gäller även åt andra hållet! Du kan hata din skrotbil initialt men du vänjer dig. 

Och trots ekonomisk standard högre än de flesta länderna i världen så korrelerar ekonomi och lycka så mycket som man kan tro, även om de rikare länderna hamnar i toppen, exkluderat USA som är det värsta ”konsumtionssamhället” enligt mig. 

Hur ska man hantera detta då? Hur gör du när du vill spontanköpa något och det ska ge dig ett ”rus”? Man måste kämpa mot begäret som med allt annat. Tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Behöver jag bli nöjd den kommande timman eller kan jag jobba mot något som ger mig en permanent ökning av livskvalité? Den temporära njutningen ger dig mycket lite vilket forskarna ha bevisat. 

Så se till att gå in i mindsetet att skaffa dig lite varaktig lycka och kasta kortsiktigheten i soptunnan!

Advertisements

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *