Låt oss snacka bostadspriser

Ahhh, ämnet som nämns på de flesta luncher jag avnjuter på jobbet. Få saker påverkar så stor grupp som bostadspriser. Få ämnen har så många troll inom mainstream-media som blåser både upp och ner diverse scenarion som kan utspela sig, speciellt i storstäderna. Ni har förstått helt korrekt, jag ska ta med mig diskussionen om bostadspriser in på bloggen!

Jag tycker mig se en 10% nedgång i Stockholm, både genom booli.se och i diverse artiklar på nätet. Denna siffra verkar alltså vara vedertagen enligt mina observationer. Antagligen betyder det då att någonstans har det fallit mer än 10% och på andra platser mindre. 

Under finanskrisen föll bostäder i USA i snitt med 35%. Återigen, populära områden som centrala New York m.fl, föll mer eller mindre inget alls, medan mer spekulativa boenden i Miami föll 70-80%. Som en kontrast till detta, så föll priserna i Storbritannien i snitt 10% under samma period innan de började klättra igen. Det finns alltså stora skillnader regionalt inom länder men ännu större mellan länder och världsdelar. Situationen växlar så pass mycket att man måste bedöma städer för sig för att verkligen få ut någon uppskattning av värde.

Två nyckeltal som jag använder är pris att köpa/hyra förhållandet och pris att köpa/inkomst. 

Dessa två nyckeltal kan ge dig iallafall ett historiskt perspektiv på om det finns en bubbla eller inte. Om priserna drar ifrån lönerna, så är blåser detta upp bubblan. Pris att köpa i relation till hyra, handlar om en tumregel att ett hus maximalt får kosta 20x vad det drar in i potentiell hyra per år.

Ett enkelt sätt är att titta på historiska priser för din stad, rensade från inflation. Generellt så har både hyror och huspriser följt inflationen historiskt. Drar priserna iväg, men inflationen laggar efter, så är detta en indikation på att en bubbla bildas. Detta är inget nytt. De som har haft kunskapen har kunnat se tecken historiskt. De har kunnat bryta sig ur mindsetet att denna gången är det annorlunda och liknande diskussioner. 

Det finns många parametrar som påverkar bostadspriserna. I Stockholm är det enligt mig överutbudet av väldigt högt prissatta bostäder som driver nedgången. Detta kommer också att korrigera sig i takt med att bostadsbyggarna inte vågar planera nya byggen och de alldeles för dyra lägenheterna prissänks förr eller senare. Givet att vi slipper en global recession eller kraftigt höjda räntor, så kommer priserna återhämta sig relativt snabbt enligt min tolkning (tänk 2-3år). Och jag är mycket tveksam att Riksbanken höjer räntan snabbt och drar med sig bostadsmarknaden ner i skiten!

 

 

Jobba, jobba, jobba!

De flesta av oss spenderar majoriteten av dagen på sitt arbete. Du umgås med dina kollegor mer än med din familj under veckan. Det blir mycket arbete helt enkelt.Men jag gillar också fritid. Att ta det lugnt, ligga på soffan och bara slappa. Gå runt i pyjamas och inte göra någonting. Att leva en dekadent livsstil.

Det är mycket lättare att falla för mitt senare beteende för en utomstående. Hur kommer jag dit snabbast möjliga?

När jag pluggade på universitet i USA så sa en professor till mig, som förövrigt var en mycket klipsk herre, följande mening till mig:

”Anything that’s good in life, does not come easy”

Där och då, så var det som en blixt slog ner i mig. Jag hade aldrig behövt kämpa speciellt hårt med något och klarat mig bra. Klarat mig på menas då att jag var genomsnittlig i Sverige på det mesta, vilket är jäkligt bra i jämförelse med resten av världen. Men jag levde inte ett drömliv.

Ett drömliv kräver väldigt mycket hårt arbete, mer än vad genomsnittet kräver. Det spelar egentligen inte roll vad drömmen innehåller, oavsett så kräver det av dig att du jobbar hårt för det. Det gäller från 6 års ålder i skolan och egentligen livet ut. Man testas konstant av samhället för hur pass hårt man kan arbeta. Från att skaffa betygen, till att jobba från tonåren och framåt. Man tyckte man höll på att dö hur tungt det var vissa gånger.

Arbete är aldrig bortkastat. Du kan jobba utan att få betalt och du kommer lära dig massor som du har med dig genom livet. De värsta prövningarna vi möter, och ofta också de där vi blir tvungna att lära oss mycket på kort tid.

Du du blir säkrare, kompetentare och modigare.

Pengarnas marginalnytta

Marginalnytta är något man som ekonom träffat på under nationalekonomin på universitetet. Det är en vetenskapligt understödd teori som i sin enklaste form beskriver att ju fler enheter du konsumerar, ju lägre nytta har du av varje följande enhet. Detta gäller för pengar du konsumerar men kan också appliceras på det mesta.

Nivån av pengar har jag nämnt tidigare korrelerar inte med nivån av lycka. Denna fakta är en nyckelkunskap att ha med sig i sin resa till ekonomisk frihet. Gemene man bortser tyvärr att för ofta från detta, så vilken tur att ni inte är gemene man!

Marginalnyttan innebär rent konkret alltså att för varje extra krona du spenderar minskar det skapade värdet från denna krona. Värde kan i detta fall tolkas som lycka. Likaså, så gäller det även varje sparad krona. För mig har en hundralapp högre nytta än för någon som är miljardär. 

Vi människor har vissa behov vi behöver tillgodose för att nå en viss nivå av lycka eller nöjdhet. Dessa är bra beskrivna i Maslows behovshierarki. Vi behöver någonstans att bo, vi behöver mat osv. Att nå dessa livskrävande behov ger en gigantisk ökning av lycka och ökar kvalitén på ditt liv permanent. Sen blir det flummigare. Nästa nivå är värme i sitt hem, utbildning eller att äga en bil. Detta ger en ökning av kvalitén, men inte alls lika mycket som när du inte har att äta eller någonstans att bo. Når du steg 2, då har du kommit väldigt långt. Du lever bättre än dom flesta vid liv idag och bättre än vad människor någonsin gjort. Tänk att för varje steg, så ökar dina kostnader MER än vad de ger tillbaka.

Människor tycks tro att mera pengar alltid är bättre. Man antar alltid detta, och reflekterar sällan över något annat. Man viger all tid åt jobb, man överger relationer med andra människor för mer pengar och man t.o.m klär sig på det sätt som pengarna vill att man ska göra. Du har alltså inte kontroll över ditt liv när du slavar för pengarna. 

Jag personligen tjänar snäppet över medel och har råd med det mesta jag behöver och inte behöver. För mig att viga mer tid åt jobb ger alltså en låg marginalnytta, i syfte att konsumera. Skulle någon begära av mig att jobba 10-20 timmar mer per vecka för att uppnå någon bonus eller sådär, så hade det inte gett mig speciellt mycket värde.

För nackdelen att inte inse sin egna marginalnytta är att marknadsföring från företag kommer ta vara på detta tillfälle. Du har inget definierat värde på dina pengar, så du är glad att spendera dessa. Bolagen målar bilden att lägsta nivån i Maslows hierarki är en leasad bil. 

Att omdefiniera vad som skapar värde för dig i ditt liv och sätta stegen i korrelationen mellan pengar och lycka, kommer ge dig en enklare och ångestfriare vardag. Jag rekommenderar er alla att reflektera över detta omgående!

Ekonomisk frihet på nyheterna

En stor inspirationskälla till denna blogg är Mr Money Mustasche och hela mustaschian-rörelsen. Mustaschian-rörelsen var definitivt vad som inspirerade mig till att börja leva ett mer effektivt liv för cirka tre år sedan.

Igår när jag läste runt lite på nätet så sprang jag på en ny artikel där han och andra ekonomiskt fria intervjuas. Här är artikeln:

Även i svensk media så lyfts fenomenet:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-sparar-unga-till-pension-innan-40

Att rörelsen växer är inget snack om och fler och fler unga i Sverige börjar spara och investera sina pengar. Detta hörde jag senast igår på något random nyhetsinslag på tv:n. Är det ett skifte vi ser mot tidigare generations konstanta belånande?