Hur mycket behöver jag för FIRE (financially independent to retire early)?

När man säger att man vill gå i pension i förtid, eller sluta sin tvingande anställning för att testa egna projekt, så höjer folk på ögonbrynen iallafall 8/10 gånger. Idag ska man ju jobba till 70 vid 2040 för att staten inte kommer ha råd med pensionerna. Lägg till att du vill pensionera dig vid 40 så kommer horden av osäkra kritiker försöka besegra dig på diskussionens slagfält. Men frukta intet, (går full poet här), vi ska reda ut allt så du möter upp med laddade pistoler.

Om du söker på nätet så hittar du säkert kalkylatorer med namn som”när kan jag gå i pension” eller liknande. Ofta säger dessa att du behöver flera, t.o.m tiotals, miljoner för att kunna gå i pension vid en tidig ålder. Har du en bättre lön på 40.000 och går i pension vid 40 så behövs fruktansvärt mycket pengar enligt dessa. Detta är självklart trams!

Vilken pensionär spenderar som dom gjorde när dom jobbade som chef som jobbat till 65? Blir du så förhäxad av dessa 40.000 att det är totalt främmande att spendera mindre någon gång under ditt liv? Jag skulle påstå att så inte är fallet då jag känner inte en enda pensionär som spenderar som dom gjorde under arbetet (då pensionen är lägre än lönen!). 

Det handlar inte om att konsumera mest utan göra det som ger mest lycka som jag nämnt i tidigare inlägg. Dessa korrelerar delvis men kurvan avtar efter en viss nivå drastiskt. 

Min tanke är att jag ska med min egna statistik göra en realistisk budget här för att visa er mer detaljerat hur det går att lägga upp vardagen. Tanken är också att försöka göra några simulerade kalkyler på hur människor som precis stöter på konceptet FIRE vid olika tidpunkter i livet. 

Nu kör vi 30min löpning och middag!

Funkar detta verkligen för alla?

Frågan i rubriken är något man ofta får när man pratar om att spara 30, 40, 50% eller mer av sin inkomst. Att det skulle vara extremt och passa väldigt få personer. Det är väl aningen kontroversiellt så visst, det kan jag köpa, blanda känslor och pengar så får du den effekten. 

Ofta handlar det om personer inte kan relatera då de själva inte sparat mer än genomsnittliga 5-10% av inkomsten. Man intar en defensiv position och stoltserar fram att man minsann lever i nuet och det vill man inte ändra på. Det är förståeligt. Men det finns ingen tyvärr inget pris att vinna för att man började tidigt. Tävlingen är de facto livet självt och kan du ändra på vissa saker så kommer du se förbättringar snabbare än du tror.

Sedan finns det människor som denna livsstilen inte passar. Har du många barn och knappt går runt på en lön, ja då vill jag tro att du har koll på mycket jag tänkt diskutera här, kanske utan att du vet om det. Det är inte er som bloggen primärt vill nå, utan de jag talar med som trots ok löner knappt går runt. De människor som livsstilsförändrar när lönen går upp några tusen (åt fel håll, självfallet) vilket för dem djupare och djupare in i ett förslavande skapat av ineffektivitet och slösaktighet. 

Om du är en av dessa slösaktiga personer så har du hamnat helt rätt. Den enda skillnaden mellan dig och mig är att jag inte höjt mina kostnader nämnvärt sedan jag började arbeta, trots flera löneökningar och många tusenlappar mer per månad. Annars bor jag som dig i en större lägenhet, kör bil och reser en del, men till drastiskt lägre kostnad.

Tanken med bloggen som jag nämnt tidigare är att dela med mig av hur jag gör detta. Så fortsätt läsa så ska jag ska skriva så mycket jag hinner. Dela gärna med er av ännu bättre idéer så jag kan kopiera er. För i slutändan är detta bara inspiration, det är trots att DU som måste göra jobbet!

Transport #2

En av de största utgifterna i det genomsnittliga svenska hemmet: bilen.

Leasing? Köpa? Ny? Begagnad? Grön? Vit? Valen är många när det gäller denna kostnads-best. Den enda större förlustaffären som är helt okej att göra enligt rådande sinneslag hos befolkningen. Så enkelt att äga en ny bil idag också pga låga räntor, bara fatta pennan så dras 4000:- per månad – ingen big deal!

Skrämmande stycke ovanför. Bilen är som sagt kanske den största förlustaffären som du kommer göra och helt acceptera. Därför är det viktigt att göra mycket förarbete inför detta köp. Modellen du väljer ska inte enbart baseras på att du går in i en bilhall och ser en som ser bra ut. Du måste utvärdera vartenda aspekt som på något sätt relaterar till bilen. Behöver du verkligen fyrhjulsdrift om du bor i Ystad? Är du redo att betala för Lexus servicekostnader? Behövs verkligen SUV-modellen, eller klarar du dig med kombi?

Fundera sedan på hur pass mycket du behöver en ny eller nyare bil. En helt ny bil ska aldrig inhandlas om du betalar från dina förvärvade pengar. Du hamnar många månader bakåt i sparandet om du på första året förlorar 100.000 på en bil (på en bil för 350.000). Ska du köpa en ny bil, satsa på 2-3 år gammal.

Det finns bra sammanställda listor att få matnyttig info från när du jämför modeller. T.ex https://www.spritmonitor.de/en/evaluation/economic_models.html visar inrapporterad förbrukning för alla bilmodeller.

Eller googla på billigaste modellerna att äga för att få en förståelse för försäkrings- och servicekostnaderna. När du hittat din bil, skanna blocket, använd bilpriser.se för att se om bilen är lagom prissatt.

Detta blev en snabbkurs i bilköp men nyckeln ligger i att utvärdera alla attributen på bilen så den köps för transport och inte som något som tillfälligt stillar vill-ha begäret. Efter två månader eller så så blir alla bilar ”bilen” och mycket av det känslomässiga försvinner. Hellre att du har de hundratusentals kronorna i ett investeringssparkonto fullt med utdelningsaktier som varje år ger dig en trevlig bonus och för att använda till en inte så långt framtida pension!

Det rullar på

Transport är kritiskt för oss vare sig du använder fötter, bil eller cykel. Vi måste ta oss till jobb, skola och många andra platser. Det är också en av ”de stora” när det kommer till kostnader. Hur mycket spenderar du egentligen på transport i ditt dagliga liv? Med service på bilen, busskort, försäkring och annan yada yada så är det mer än du tror.

Cykeln är ett fantastiskt redskap när du vill få ner dina transportkostnader. Inte nog med det, cykla är ett vettigt transportsätt som också är bra för dig. All vardagsmotion är bra sådan och du förbrukar lite CO2 i jämförelse mot bil eller andra motordrivna transporter. En cykel är trots allt helt tvärtom motordrivna fordon i och med att den ger dig god hälsa, enkel att hantera i form av service, effektiv och billig att ta sig runt på. 

Jag personligen cyklar inte överallt och relativt lite, men jag försöker byta ut de flesta kortare turer (för mig runt 2-5km) till cykel. Detta blir standard nu när vädret är bättre. Jag har inte mätt ännu, men jag tror jag säkert kan byta ut 5km i veckan då många andra säkert tar bilen. Till gymmet, affären eller var som. Du kan utan tvekan tillgodoräkna dig minst 20kr per mil i snitt beroende på värdeminskning etc. Tänk dig då också att du gör detta genom livet. Det resulterar i pengar som har gått ut genom avgasröret, värdeminskning och servicekostnader istället kanske landar i en indexfond och ökar i värde, plus att du stärker kroppen och håller kalorierna i schack på köpet. Du håller dig friskare vilket troligen också ger en besparing längre fram i livet! 

Våga testa nya sätt

Blir man inte knäpp av att tänka sparsamt och ekonomiskt? Jag vill ju leva i nuet, vem vet vad som händer!

Människor som säger ovanstående fraser har 0 koll. Leva? Skräpmat och kaffe på stan, är det leva? NEJ TACK. Tanken är inte att vi ska bo på gatan och äta ur soptunnor, absolut inte. Men du kan ”ge upp” en hel del utan att det gör för ont. Anledning är att tanken är att du ska leva en mer kreativ livsstil där DU väljer vad du vill göra, men till en relativt lägre kostnad mot din nuvarande livsstil.

I Sverige så har vi gott om rikedom. Det må vara ojämnt fördelat men det finns där. Vi har också bra möjligheter till internationell handel och teknologi billigt. Du kan t.ex äta dig mätt på havregryn för en dag till en kostnad på under 10:-.

Å andra sidan kan du äta dig mätt för 1000:- på en restaurang eller köpa en designad inredningspryl för multum som inte har något syfte. Hela systemet bygger på att företag (till majoriteten ägda av folk med mycket pengar) ska få DIG att spendera dina pengar på deras prylar/tjänster genom marknadsföring. Grupptryck och riktade annonser ska få dig att köpa dyrare prylar.

Inser man detta kan man lätt bryta sig ur masspsykosen och köpa sådant som behövs och har ett syfte. Ett riktmärke man kan tänka på är att aldrig spendera mer än 25% av vad personer med din inkomst spenderar. Köper din vän som tjänar som dig en mobiltelefon för 12.000:- så betalar du helst mindre än 3000:-. På detta sätt kan du ändå njuta av det goda livet utan att egentligen ge upp något, eller hur? Din vän handlar sina kläder utan att tänka på vilka plagg hen redan har på närmsta märkesbutik, du inväntar 25% rabattkod på HM och funderar på OM och i sådana fall vad som behövs. Din vän tar sin leasade bil till gymmet 1,5km, du hoppar upp på din begagnade cykel från Blocket och värmer upp på vägen.

Det enda du ger upp är att du inte får spendera lika mycket som tidigare (vilket är målet med bloggen!), men dina behov tillgodoses likaväl!

Kortsiktighet – en av pengarnas värsta fiender

Det finns många sätt att tänka igenom ett köp man tänker göra. Några vettiga, några mindre vettiga. Låt oss gå igenom ett par nedan.

Det kanske mest idiotiska sättet är att helt falla platt för begäret av något. Du ser produkten, tittar inte på prisetiketten, och tar det gärna på avbetalning. De personer som gör såhär har egentligen störst nytta av att läsa denna blogg men tyvärr tror jag inte de har nått hit ännu. Ett ekonomiskt självmord och inget vi vill vara med om. 

Nummer två borde vara att ta något på en längre avbetalning där ränta och avgifter gör att något som borde kostar 10.000 landar på säg 13.000 på 12 eller 24 månader. Inte lika idiotiskt som #1 men inte långt efter. 

På #3 kvalar sättet att spendera sparade pengar på produkter som har enorm värdeminskning. T.ex för någon som tjänar 30.000 att spara ihop 300.000 för att köpa en bil kontakt och efter ett år förlorat 100.000. Detta beteende är mer eller mindre bara OK på bilar för gemene svensson? Märkligt och idiotiskt oavsett.

Ta ett köp av en bil som exempel. Här ska man fly den största värdeminskningen som pesten. Köp bilen när den är 3-5 år om du vill ha en ”ny” bil för 100.000. Självklart tar du de andra 200.000 och får 7% genomsnittlig avkastning på. På 10 år har dessa mer än dubblerats!

En kaffe varje dag på väg till arbetet á 30:-, 150kr per vecka, hade med genomsnittlig avkastning gett dig mer än 100.000:- på 10 år

Använd t.ex denna ränta på ränta kalkylator för att verkligen se vad du avstår när du köper din kaffe: http://www.kalkyleramera.se/ekonomi/ranta-pa-ranta

Som en framtida miljonär MÅSTE du börja tänka långsiktigt och helt skippa kortsiktigheten. Vad vill du hellre ha, kaffet eller 100.000?

 

 

FIRE?

Sedan första gången jag hörde talas om FIRE och konceptet att ”pensionera” sig vid 30 eller 40 så insåg jag att detta var något för mig. Detta är en grundpelare i denna blogg och en av få bloggar mig veterligen som diskuterar konceptet ur ett svenskt perspektiv. 

Föregående generationer levde relativt stereotypa pensionärsliv även med dagens syn. Du knegade till 65, hoppades du skulle ha hälsan i behåll för att hinna med så mycket som möjligt med barnbarn eller hobbys. Många i min närhet såg 16-65 som åren man skulle jobba och det var inget mer med det. Att du under detta slit spenderar majoriteten av ditt liv och förlorar hälsa, syn och all önskan till att förändra något i din vardag, det var ingen som anmärkte på. 

Ovanstående stycke ger ju mig ångest. Jag tänker inte falla ner i samma fälla och knega ut livet medan möjligheter att förverkliga drömmar flyger förbi. Min syn på det hela är att jag ska kunna göra det jag vill och har möjlighet till i en balanserad livsstil. Jag ska kunna välja var och när jag vill jobba och själv anpassa mitt schema. 

Idén är att du drar in tillräckligt mycket för att täcka dina kostnader, dina trimmade kostnader dvs. Om du kan leva på 40% av det du gör av med nu så kan du sluta jobba när du sparat ihop tillräckligt mycket för att sluta spara de andra 60%. De 40% genereras av  dina passiva inkomster, eller en hobby exempelvis, som sedan täcker dina kostnader. Vips har du en situation där boendekostnad, mat, räkningar täcks utan att du behöver lyfta ett finger varje månad. Det mina vänner (om någon läser kommentera gärna!), är livskvalité. Och det är inte ett omöjligt scenario för de flesta av er.

Att se syftet

Syftet med att spara är inte att ha massvis av pengar. Det finns ett djupare syfte som man måste se och förstå. För att inte flumma ur kurs här ska jag försöka beskriva de primära syftena så som jag ser det.

Att ineffektiva använda resurser är inte bara negativt för din plånbok. Det är katastrofalt för planeten. Att köpa en Prius, Leaf eller Tesla hjälper inte miljön, det är trots allt en bil! Käka mängder av kött, bo stort och rymligt. Listan kan göras lång på ineffektivt användande av resurser. Ta med dig detta mindset när du gör inköp av alla slag. För inköp måste du göra. Lösningen på världens problem är inte att inte förbruka resurser, då detta är ett krav för att fortleva. 

En annan kritisk psykisk effekt man måste förstå är den temporära tillfredsställelse som ett köp ger. Blir du olycklig om du inte kan ta på spenderarbrallorna och gå bananas fredagen lönen droppar in? Det är ett studerat fenomen och det enkla svaret är nej. Tvärtom.

Så du har läst tre inlägg nu, det betyder att det finns ett intresse för ämnet. Syftet med att spara är inte att ha massvis med pengar. Jag känner flera som just har massvis med pengar och jakten på mer gör att dessa individer inte är nöjda, glada eller lyckliga med sitt liv. 

Att nå denna nästa dimension i livet kräver att många kemiska processer är igång i hjärnan. Du når dessa temporärt på en grundnivå med god mat, shopping, fest, sex etc. Du utökar detta med att skapa familj, inreda hemmet. Det är så vi har tänkt att leva under en längre tid som homo sapiens och då är det härligt att belöna sig när man jagat detta under en period. 

Shopping triggar ju några av dessa kemiska processer. Kommer du i en sportbil av valfritt slag får du kanske folks uppmärksamhet. Någon tittar på din dyra klocka. 

Men fundera på vad som egentligen gör en lycklig. Alla bilar jag kört och ägt har efter en eller två månader blivit ett transportmedel istället för ”måste bilen” när jag väl var spekulant på bilen. Istället när jag funderar så handlar det om att jag vill spendera tid med familj, släkt och vänner. Läsa privatekonomi-relaterade böcker på en strand i värme. Ha tid till att träna dagligen. Baka olika sorters bröd. Ha tid att resa en del. 

Inga av ovanstående aktiviteter är extrema enligt mig. Relativt ordinära aktiviteter. Problemet är ju att jag inte har tid, jag måste ju jobba 8 timmar för att kunna leva! Det finns ingen tid! Hur ska jag annars ha råd med en Iphone X för 12.000:-?!

Denna önskan att köpa mig en Iphone X hamnar dock väldigt långt ner på prioritetslistan.  Önskan att köpa mig mer tid är större. Därför investerar jag hellre 12.000:- i något som ger mig en passiv inkomst så att jag kan ägna mig åt de primära aktiviteterna som gör mig lycklig inom en relativt snar framtid.

 

 

 

 

Vart börjar jag?

Jag sparar egentligen inte till ett definitivt mål, målet är ändå relativt diffust. Jag vill inte vara beroende av en anställning, fine, men resan dit väger minst lika tungt. Du ska inte behöva behöva göra avkall på kritiska kostnader som du behöver ta. Inte behöva bli snål till bibliska proportioner. Men människan ogillar ofta förändringar och en idé kan vara att praktiskt lösa sin specifika situation med små steg.

När du väl slutar köpa kaffe ute, slutar handla dåliga kalorier i form av godis, snacks eller lunch för hundralappen varje dag kommer det börja formas ett saldo på ditt konto. Lön, sälja på blocket och annat ramla in där. Det är en skön känsla och se högen växa. Ditt jobb blir ju att förvalta högen. Då och då tänka till hur mycket som behövs för kommande period och placera resten på något ställe där pengarna kan göra nytta. Antingen i form av ränta till dig, eller lägre ränta som du betalar till någon annan.

Av denna handling får du två effekter. Du tänker till flera gånger om du ska göra ett köp om du inte har högar av pengar på kontot, de ska ju räcka för en given period. Den andra effekten blir att pengarna ”jobbar”. På ett vanligt bankkonto i en svensk bank idag är det fika 24/7 för pengarna, därför är vi redo att placera dem där de gör mest nytta.

Lite enkla regler man kan sätta upp för detta är att egentligen alla lån som inte är bolån ska prioriteras att betas av. Billån, kreditkort och liknande krediter som är DYRA. Har man billigare lån, t.ex >2% bolån, ska dessa amorteras självfallet till en viss punkt, men mer pengar ska skiftas till investeringar då man historiskt lätt kan få mer än 2% avkastning via t.ex aktier och fonder. Betalar du då av lånet med pengarna så använder du dem med maximal effekt.

Självklart är det förenklat och det kan finnas alla möjliga avvikelser men grunderna finns i texten ovanför. Du kan läsa flera böcker och sammanfatta ner dem till ungefär detta (precis vad jag har gjort). Vill man slippa detta kan man följa bloggen istället.

Så har du 100.000 till historiskt genomsnittlig avkastning på 7% så har du efter ett år 107.000, efter två år 114.500 och när snöbollen är i rullning går det snabbare än du tror. Snart har du 1.000.000 och 70.000 ramlar in varje år. Två sköna semestrar per år för 2 barn och två vuxna.

 

Min egen situation

För två år sedan fanns tanken på att ta med matlåda till jobbet inte hos mig överhuvudtaget. Det blev ett nyårslöfte ett par år sedan och lyckades få med mig lådan en dag. En rutten januari måndag, sen brast motivationen. Fanns ingen anledning att använda dessa pengar annorlunda tyckte jag då. 

Nu garvar jag nästan när jag skriver detta. Om jag bara hade lyckats förstå tidigare vad dessa hundralappar per månad hade kunnat bli istället för att ha slösat dem på meningslöst dyr lunchmat. För så ser många människors spenderarvanor ut. Det flyger ut lite hundralappar här och var från kontot varje månad. Ofta har man ingen aning om vad dessa pengar gått till – antagligen till något som gett dig väldigt lite mervärde i livet.

När man inser detta så kan man börja snacka om att spara – SPARA med versaler. Inte 1000:- eller 1500:- utan 30, 40, 50% av din nettolön. Många människor har inte dessa möjligheter, det vet jag också, men det är också många människor som skulle kunna om dom med relativt små livsstilsförändringar hade kunnat spara på den nivån. Jag personligen faller då i facket som idag tillhör den senare skaran och nedan följer min (kortfattade) historia.

Jag har alltid sparat. Min familj och släkt var också relativt duktiga på att hålla i slantarna. Jag har alltid gillat att tjäna pengar. Redan som trettonåring delade jag ut reklam på söndagarna. Jobb efter skoltid på gymnasiet. Fick ut 3000:- per månad som 17 åring lastandes lastbilar. Jag kände mig som en kung!

Första riktigt stora sparmålet jag hade var en moped. En Gilera. The Italian Stallion. Om jag minns rätt gick den på runt 15.000:-. Sparade all inkomst i säkert 2-3 år och kom upp till runt hälften av det. Det var en episk livsvinst när jag kunde köra den hem från återförsäljaren.

Så jag hade ett sparande mindset redan som ung. Detta var en stor faktor till att jag sedan valde att läsa ekonomi både på gymnasiet och senare på universitetet. Läste på en skola nära familjen och snyltade på mat och annat som student. Jobbade under terminerna och lyckades ta examen utan studieskulder (finansierat av ett sabbatsår med jobb innan påbörjad utbildning). 

Efter detta rullade arbetslivet igång, bytte tjänst ett par gånger under första tre åren inom samma koncern, hade en bra löneutveckling och professionellt kunde det knappt gått bättre. Köpte en lägenhet med alla livsbesparingar som insats (runt 100.000) och blev sambo. Vi sålde den lägenheten och gjorde bra vinst på den. Detta lät oss köpa en nyare lägenhet och ha en bra månadskostnad.

Vi båda hade bra löner, låga kostnader och vi hade svängrum. Resa tre, fyra gånger per år med en längre solsemester på vintern – inga konstigheter. Detta gjorde alla våra vänner också, men vi valde bort mycket som andra såg som mer eller mindre rutininköp. Medan vi kanske hade en utekväll med restaurang, drinkar osv per månad hade många av våra vänner 5 – 10 sådana kvällar. Vi leasade ingen bil för 4000-5000 / månad utan sparade ihop till en bil av ett icke premium märke. Detta gjorde att när räkningarna blev betalda hade vi 75% av nettolönerna. Vi sparade alltså en del pengar och i och med att dessa investerades så betydde det också att ränta-på-ränta effekten hela tiden eskalerade sparandet. 

Om vi snabbspolar till idag så är vi ungefär där föregående stycke slutar. Vi investerar så mycket vi kan, effektiviserar vår vardag så mycket vi kan och jobbar mot det slutliga målet att inte vara beroende av våra anställningar. Och det är inte omöjligt att göra detta med en hög sparkvot. Så antingen köper du premiumbilen och betalar alldeles för mycket för den över en längre period än du behöver, eller så den enda rätta vägen och betalar den med dina sparade pengar och avkastningen på dessa. Det kommer gå snabbare än du tror.